Kränkt under 17 års äktenskap

FÖRDJUPNING: HOTAD2003-12-15

Till det lokala MR-kontoret i La Ceiba kommer fattiga och utsatta människor för att få råd och stöd. En av dem är fyrabarnsmamman Cristina Rivera Garcia, som fick hjälp att lämna sin våldsamme man.

– Det är ett enormt framsteg med en myndighet som värnar om de mänskliga rättigheterna, säger hon.

Av:  Agneta Carleson

Christina Rivera Garcia är en av de som fått stöd av kontoret för mänskliga rättigheter i La Ceiba. Hon fick hjälp att lämna sin våldsamme man efter 17 års äktenskap och fyra barn. En vacker, späd kvinna med allvarlig blick.

– Min man har hotat och kränkt mig och barnen under hela vårt äktenskap, berättar hon.

– Varje gång jag förde skilsmässa på tal skrek han att jag inte skulle klara mig på egen hand och att våra barn skulle bli gatubarn.

Christina Rivera Garcia fick hjälp att kontakta familjebyrån, en särskild myndighet som också har stöd av SIDA och som hjälper utsatta kvinnor. Hon har nu lämnat sin man och ska flytta med barnen till släkten i Choluteka i södra Honduras.

– MR-kontoren är ett enormt stöd, särskilt för kvinnorna och barnen, säger hon.

– Många kvinnor avstår idag från äktenskap för att slippa bli slagna, de lever hellre ensamma även om de har barn.

MR-ombudsmannens lokalkontor i La Ceiba på den honduranska karibkusten är inrymt i ett vitt, slitet hus på vid den bullriga huvudgatan. Inredningen är med svenska ögon torftig – enkla kontorsmöbler, smutsgrå gardiner, obekväma stolar. Det som lyser upp är de färgglada affischerna på väggarna med texter om att barn far illa om man slår dem och att alla människor ska behandlas lika.

Men det som pågår i denna dystra miljö är något av en revolution för invånarna i La Ceiba. Hit kan de gå och anmäla om de blir illa eller felaktigt behandlade av polisen, få råd i familjetvister och hjälp att hävda sin lagstadgade rätt gentemot domstolar och andra samhällsorgan. Och det är gratis.

– De flesta anmälningarna gäller övergrepp från polisen eller rättsväsendet. Ofta handlar det också om våld i hemmet, berättar Angelica Benitez, chef för La Ceiba-kontoret.

Angelica Benitez har glada ögon och är avspänt klädd i jeans och T-shirt. Hon har juristutbildning och är van att hantera fifflande lokalpolitiker, korrumperade poliser och våldsbenägna äkta män.

– När jag kallar hit dem blir de spaka som lamm, skrattar hon.

– Honduraner är mycket auktoritetsbundna, och även om jag är kvinna så företräder jag en viktig myndighet.

La Ceiba-kontoret har funnits i tre år och har sedan dess tagit emot cirka 1600 besök. Angelica Benitez är övertygad om att behovet är mångdubbelt större. MR är inte enbart politiska och medborgerliga rättigheter utan också sociala rättigheter som friskt vatten, utbildning och sjukvård, betonar hon. Det handlar om en förändring av hela det honduranska samhället.

– Dessutom har vi machismokulturen att brottas med, suckar hon.
– Männen här anser att de ska bestämma över kvinnorna och tror att våld är lösningen på alla konflikter. Därför söker många kvinnor stöd hos oss.

MR-kontoren ordnar också utbildning om mänskliga rättigheter för poliser, lärare och kommunala tjänstemän. I La Ceiba har man bland annat haft en SIDA-stödd utbildning för poliser om våld i familjen. Men hittills har gensvaret inte varit särskilt positivt, konstaterar Angelica Benitez.

– Polisen anser att vi försvårar deras arbete, och lärarna hävdar att aga är nödvändigt för att undervisningen ska fungera. De säger också att ungdomskriminaliteten beror på att barnen får för lite stryk.

– Vår uppgift är att visa att det är precis tvärt om. Att barn som behandlas väl kommer att bete sig väl, och som vuxna vara med och bygga ett bättre och mer rättvist Honduras.

ÄMNEN:

Internationellt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA