Parternas avtal reglerar löner och villkor
Frågan om kollektivavtal har varit i hetluften. På flera stora företag har facken stridit för något som många uppfattat som en självklar rätt. Men vad innebär ett kollektivavtal egentligen?
-
Avtal ger stabilitet
I Sverige är lagstiftningen om löner och andra arbetsvillkor begränsad, frågorna regleras i stället främst i kollektivavtal. Om avtal saknas kan arbetsgivaren ändra villkoren utan förhandling, och facken kan ta till stridsåtgärder. Därför är stabilitet, ”ordning och reda”, argument för kollektivavtal som både fack och arbetsgivarorganisationer framfört. -
Reglerar inte bara löner
Kollektivavtal kan vara centrala, mellan arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer, och lokala, mellan enskilda arbetsgivare och fack på arbetsplatsen. ST har flera centrala kollektivavtal med Arbetsgivarverket, som är arbetsgivarorganisation på det statliga området, och med Almega för medlemmar på den privata sidan. Avtal om löner och andra villkor omförhandlas regelbundet, medan andra kan löpa under längre tid, som avtalen om tjänstepension och om stöd vid omställning. -
Lokala avtal har stor betydelse
De centrala avtalen kompletteras i många fall av lokala avtal. Det är exempelvis vanligt med avtal om samverkan på arbetsplatsen, och där har det centrala ramavtalet mest en stödfunktion. Vissa typer av avtal, såsom distansarbetsavtal, finns inom staten än så länge enbart på lokal nivå. -
Flera fack – flera avtal
Arbetsgivarna kan sluta separata löneavtal med olika fackliga parter. På det statliga området ingår ST tillsammans med andra fackförbund i en förhandlingsorganisation som tecknar avtal. Även Saco-S och LO-förbundet Seko har avtal för myndighetsanställda. För anställda som inte är med i facket bestämmer den enskilde arbetsgivaren vilket löneavtal som ska tillämpas. -
Stort värde för den anställde
Kollektivavtalen reglerar rättigheter och skyldigheter på en rad områden, och har stor ekonomisk betydelse. Värdet av exempelvis föräldralön, övertidsersättning, ersättning vid långa sjukfall, extra semesterdagar, tjänstepension och försäkringar kan uppgå till många tusenlappar per år för den enskilde arbetstagaren. - Under avtalstiden råder fredsplikt
Om det finns ett kollektivavtal om löner råder fredsplikt under avtalstiden. Fackförbunden får då inte ta till stridsåtgärder som att strejka. Men det finns undantag – fackförbund kan stötta varandra i kampen för kollektivavtal genom sympatiåtgärder. I IF Metalls konflikt för kollektivavtal på Tesla har exempelvis ST och Seko blockerat leveranser med Postnord.