Kerstin tävlar på dansgolvet
Efter jobbet byter Kerstin Larsson, administratör vid Länsstyrelsen i Gävle, om till dansstass. Den 29 november tävlar hon i sällskapsdans med danspartnern i Norrskedika i Uppland.
Vad tävlar du i?
– Bugg. Min danspartner och jag gör inga hopp eller kast utan vi har golvkontakt hela tiden. Bugg ingår i grenen BRR-danser: bugg, dubbelbugg – med en förare och två damer – och Lindy Hop eller »jitterbug«
Vad får du ut av det?
– Jag blir glad, får en kick av det. Tävlar man kan man utvecklas i dans, eftersom man har dansinstruktör och danspartner. Dans är också bra motion.
Hur får man tag i en danspartner?
– Det är inte lätt att hitta en, särskilt inte för tjejer. För mig dröjde det flera år, innan jag träffade min nuvarande danspartner Leif Wibron, som är med i samma buggklubb som jag.
Vad krävs av den som tävlar i sällskapsdans?
– Att man vill utvecklas och lär sig nya turer och steg. Man måste ha »bounce« – puls i dansen, lite fart och fläkt. Det är bra att lyssna till vad som sjungs, för då kan man göra rörelser som stämmer till texten. Det gäller att se glad ut, ha kontakt med publiken och ögonkontakt med partnern. Dansparets kläder ska harmoniera i färg och stämma med den dansnivå man befinner sig på – lite enklare för amatörer och mer glittriga kläder för elitdansare.
Hur förbereder man sig inför en tävling?
– Vi har inte alls gjort det inför de senaste tävlingarna. Ändå vann vi två på raken för ett år sedan – vi har ju dansat tillsammans i sju år. I vanliga fall bör man nog träna en till två gånger i veckan. Musiken under tävlingen kan man inte träna eller förbereda sig inför. Det blir den låt det blir och det avgör tävlingsarrangörerna. Vi kan få musik som inte alls är buggmusik men som vi ska bugga till i alla fall. Hur man lyckas beror helt på hur samdansade man är och hur mycket man vågar »släppa loss«. Jag och min partner är vana att improvisera mycket.
Hur länge har du tävlat?
– Sedan 20-årsåldern – jag är 43 nu – men jag har varit intresserad av dans i alla former sedan jag var ungefär tolv år. Mina föräldrar brukade tävla i dansgrenen tiodans, ett samlingsnamn för tio olika moderna sällskapsdanser. När man tävlingsdansar tillhör man en dansklubb, min heter Gävle Rock’n Rolling Club.
Vilka är de viktigaste tävlingarna?
– Inga speciella för min del. De bästa elitdansarna i Sverige åker utomlands och tävlar men inte vi, eftersom vi är amatördansare. I dag deltar Leif och jag i tävlingar inom en 25-milsradie från Gävle. Vår klubb har även uppvisningar för skolor, ålderdomshem, på Gävle cityfest eller om företag ringer och frågar. Det ger en slant som går till ungdomsverksamheten.
Vad kan man vinna?
– Mest bucklor och plaketter. Jag har 10–15 stycken hemma, men äran är det största.
