Jakten på rötter

FÖRDJUPNING: ARKIV2005-06-20

När den heliga Birgittas far dog år 1328 betalade hennes man och svåger begravningen.
Den medeltida fakturan finns bevarad djupt nere i underjorden, i Riksarkivets bergrum.

Räkningen för den ståtliga begravningen upptar ”dyrbara tyger, kryddor, socker, salt, viner, bröd, strömming, vax, fana mm” liksom kostnader för ”mässor, allmosor och hö”.

Låter det spännande? Du kan själv läsa texten på Riksarkivets hemsida. Fakturan ligger som ett av tiotusentals medeltida brev i arkivets databas Svenskt Diplomatarium. Det är visserligen skrivet på latin, men hemsidan ger en sammanfattning på svenska.

De som forskar om medeltiden brukar dock inte nöja sig med att läsa i databasen, berättar förste arkivarie Karin Borgkvist Ljung.

–De brukar ofta vilja titta på originalen och sigillen, för att garantera äktheten.

Sigillen gjordes i vax och tillhörde personer som bevittnade brevet.

Riksarkivet innehåller handlingar från tidig medeltid fram till i dag. Lokalerna i Marieberg i Stockholm har sex våningar under marken, ner till 45 meter under vattennivån. Här finns åtta hyllmil historia. Det har ändå inte räckt till, utan nyare material skickas till lokaler i Arninge norr om huvudstaden.

Arkivet har omkring 20 000 medeltida brev och pergament, det äldsta från 900-talet. Men det är en spillra av vad som har funnits.

Katolska mässböcker slaktades

–När Sverige var katolskt skrevs bland annat mässhandböcker, som Gustav Vasa sedan konfiskerade, förklarar Karin Borgkvist Ljung. Böckerna slaktades och användes som omslag till fogdarnas räkenskapsböcker.

–Och två tredjedelar av Riksarkivets hela bestånd förstördes när slottet Tre Kronor brann 1697.

De sönderslitna mässböckerna katalogiseras just nu i ett särskilt projekt.

Man kanske ändå måste tacka Gustav Vasa för det som trots allt bevarats. Han lade grunden till det som blev Riksarkivet: Riksens Archivum, som samlade kungliga beslut, räntekammarböcker, landskapshandlingar och diplomatiska dokument.

Regeringsbeslut och korrespondenser med Kungl Maj:t, från Gustav Vasa fram till våra dagar, går att söka i arkivförteckningar och i databaser. I det forna ecklesiastikdepartementets handlingar kan den intresserade hitta August Strindbergs ansökan om tjänst på Kungliga biblioteket, liksom beslutet att låta Selma Lagerlöf skriva en lärobok för folkskolan. Och här finns handlingar från statliga kommittéer, nedlagda centrala myndigheter och vissa andra statliga verk.

När det gäller modernt offentligt material gallrar man bara ut sådant som kopior och minnesanteckningar utan betydelse. Tjänsteanteckningar som visar grunden för ett myndighetsbeslut ska dock sparas.

–Och det är bevarande för tid och evighet som gäller, säger Karin Borgkvist Ljung. Dagens pappersstandard ska kunna hålla hur länge som helst. Det är skillnad mot de små biljetterna från 1700-talet – de är så tunna att de nästan är genomskinliga.

Riksarkivet förvarar även kartor och ritningar över offentliga byggnader, till och med sådana som aldrig byggdes. På arkivets hemsida finns några utlagda under rubriken Månadens karta. Juni månads karta visar hur tullstaket planerades runt Umeå, Luleå, Torneå och Piteå i mitten av 1600-talet. Höga palissader i trä skulle resas för att hindra bönderna från att smuggla in jordbruksprodukter utan att betala skatt – skatter som behövdes för krigen i Europa.

Inte bara offentliga arkiv

Vid sidan om det offentliga Sveriges efterlämnade dokument förvaltar Riksarkivet ett stort antal enskilda arkiv. Här finns arkivet för Riksidrottsförbundet och andra föreningar, politiska partier, tidningar och gårdar. De hundratals gårdsarkiven härrör från större gårdar och gods.

–Det finns mycket brevväxling, säger Karin Borgkvist Ljung. Man skrev brev och sparade brev. Men i gårdsarkiven finns också recept, räkenskaper och dagböcker, som framför allt skrevs av kvinnor.

Det kostar inget att beställa fram material och Riksarkivet har i uppgift att göra det tillgängligt för allmänheten.

–Det försöker vi göra genom att ordna seminarier och utställningar, berättar Karin Borgkvist Ljung. Och vi har ofta visningar, som vi anpassar efter besökarnas intressen. Det är bara att ringa.

Mässhandboken i pergament från 1300-talet har slitits isär för att tjänstgöra som omslag till räkenskaperna för Jönköpings hospital. Pergamentets tydliga brandskada härrör från branden i slottet Tre Kronor 1697.
Bild: Sören Fröberg
Mässhandboken i pergament från 1300-talet har slitits isär för att tjänstgöra som omslag till räkenskaperna för Jönköpings hospital. Pergamentets tydliga brandskada härrör från branden i slottet Tre Kronor 1697.

Här ligger gångna sekler och väntar på uppptäckt

Den som letar i arkiv kan skapa en detaljerad bild av människor och samhälle under flera hundra år bakåt i tiden. Här är några exempel på vad som finns i Riksarkivet och andra statliga arkiv:

o Kyrkoböcker, bl a husförhörslängder tom 1895 (mikrokort i RA *, originalen i LA *)

o SCB-utdrag om födda, vigda och döda i Sverige 1860–1949 (RA)

o Mantalslängder, som visar vilka som bodde på en gård (RA)

o Inkomster (länsräkenskaper från och med 1600-talet, RA)

o Domar (Svea hovrätt och Högsta domstolen hos RA, resten hos LA och Stockholms stads arkiv)

o Matriklar över statliga tjänster (RA)

o Sjukjournaler (Landstingens arkiv, LA samt RA, med sekretess i 70 år)

o Gårdsarkiv (RA)

o Företagsarkiv (vissa hos RA) **

o Föreningsarkiv (vissa rikstäckande föreningar och politiska partier i RA) **

o Svenska emigranter (födelseförsamling och destination RA, övrigt på Emigrantinstitutet)

o Testamenten och bouppteckningar (LA)

o Myndighetsarkiv (hos myndigheten eller i RA)

o Regeringsbeslut (RA, i sökbar databas)

o Statliga utredningar och kommittéer (RA)

o Ritningar och kartor (RA)

* RA=Riksarkivet, LA=Landsarkiven

** kan vara begränsat offentliga

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA