En ny minister kliver in

Precis som sin företrädare och partikollega Ardalan Shekarabi får socialdemokraten Lena Micko ansvar för statlig förvaltning, kommuner och regioner, konsumentpolitik och offentlig upphandling. Med sin bakgrund som kommunalråd i Linköping och i ledningspositioner för Sveriges Kommuner och Regioner, tidigare SKL, är hon delvis kvar på mammas gata.

– Men det här uppdraget ger en möjlighet att byta

perspektiv – att både ha med sig de erfarenheter jag har ifrån kommunsidan, och samtidigt sätta sig in i förutsättningarna som staten har. Då är det väldigt nyttigt att ha möjlighet att jämföra. Det är också mycket som är gemensamt, säger hon när hon träffar Publikt i finansdepartementets lokaler på Jakobsgatan i Stockholm.

När Lena Micko får frågan om hon har någon vision för vad hon vill åstadkomma nämner hon just relationerna och sambanden mellan kommun, region och stat. Det är exempelvis väl känt att hon vill stärka den kommunala självstyrelsen.

– Vi måste bli bättre på styrningsfrågorna. Där kommer min käpphäst, att vi ska hitta rätt balans, att staten styr på rätt nivå. Det handlar om respekt för varandras roller och mandat, och i dag är detaljeringsgraden i den statliga styrningen för hög.

Även vad gäller utvecklingen av de statliga servicekontoren pekar Lena Micko på ”det kommunala sambandet” som en aspekt som aktualiserats när kommunal och statlig verksamhet försvunnit på många orter.

– Vi har ett gemensamt behov av att titta på hur vi kan förbättra, utveckla och vara nära människor i vardagen. Vi i staten behöver fundera på vad vi gör ihop med kommunerna, och där ser det ju lite olika ut i vårt land med avstånd och geografi.

Servicekontoren i Statens servicecenters regi ska bli fler, fastslår januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Det är en högprioriterad fråga, framhåller Lena Micko. Det finns budgetmedel avsatta för att öppna flera nya servicekontor under 2020.

Visionen är att etablera ännu fler kontor. Hur många det blir, var de ska ligga och när de kommer att öppna kommer Lena Micko att ge besked om i ”närtid”, säger hon.

Hittills har servicekontoren representerat Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket. Lena Mickos önskan är att kommunerna ska medverka i någon form och att fler myndigheter ska ansluta sig.

En myndighet har redan inlett den processen. Arbetsförmedlingen, som nu stänger sina egna kontor på många orter i landet, planerar för att de så kallade kundtorgen ska flytta in på servicekontoren. Redan nu pågår försök på fem orter. Utbyggnaden av servicekontor bör ske parallellt med Arbetsförmedlingens förändring av verksamheten, anser Lena Micko, och det är enligt henne ett skäl till att frågan om lokaliseringen av nya servicekontor behöver beredas ytterligare.

Ett annat led i regeringens strategi för att öka den statliga närvaron i hela landet är att fortsätta omlokaliseringarna av statlig verksamhet. Men Lena Micko kan i nuläget inte svara på om fler myndigheter ska flytta i sin helhet eller om det fortsättningsvis kommer att handla om delar av större myndigheter.

– Det är en öppen fråga som vi behöver analysera, men det är jätteviktigt att komma framåt i detta, säger hon.

Att förbättra förutsättningarna för samarbete med kommuner och regioner var också ett av argumenten när Indelningskommittén 2017 föreslog att tio statliga myndigheter ska samordna sin regionala indelning. I dag ser deras Sverigekartor olika ut.

Enligt Lena Micko tittar regeringen nu på om det är möjligt att lägga fram ett förslag som får stöd.

– Jag vågar inte säga exakt när vi kommer med det, men jag hoppas att det kan bli under riksdagsåret.

En av de berörda myndigheterna är Polisen, som i sitt remissvar varnade för konsekvenserna av ytterligare omorganisationer inom myndigheten efter den stora omstruktureringen 2015. Lena Micko vill inte säga hur Polisen kommer att påverkas, men konstaterar att några myndigheter kommer att få ändra sin organisation.

– Så blir det! Men frågan är viktig, den gör att vi kan sätta ned foten i fråga om statens organisation.

Att politikerna bestämmer över myndigheternas regionala indelning kan ses som ett ingrepp i den så kallade arbetsgivarpolitiska delegeringen, som infördes 1994. Den ger Arbetsgivarverket och de enskilda myndigheternas ledningar ansvaret för den statliga arbetsgivarpolitiken.

Även de senaste årens politiska beslut om omlokaliseringar och obligatorisk anslutning till ekonomiadministrativa tjänster från Statens servicecenter kan enligt en rapport från Statskontoret uppfattas som inskränkningar av de statliga arbetsgivarnas mandat.

Den här sortens beslut grumlar gränsen mellan politik och byråkrati, anser Statskontoret, som därför förespråkar att den arbetsgivarpolitiska delegeringen ses över. Nu aviserar Lena Micko att en sådan översyn kommer att göras.

– Vi har gett Statskontoret i uppdrag att se över delegeringen, och de fackliga parterna kommer att vara inblandade. Vi säger inte att det är något fel på delegeringen, men det har gått lång tid sedan den infördes och det är tid att göra en översyn.

Myndigheternas ansvar för arbetsgivarpolitiken gäller även de anställdas arbetsmiljö, men även på det området har Lena Micko som civilminister det yttersta ansvaret. Och där krävs förbättringar, anser hon. Sjuktalen i staten är högre än någonsin, och hon tror att stressjukdomar ligger bakom mycket av ökningen.

– Samhället har inte råd med att vi har den typen av översjuktal, och det här är varningsklockor som talar för att arbetet måste intensifieras.

Även hot och våld mot myndigheternas medarbetare är ett växande problem, bedömer hon.

– Inte minst med de sociala medierna har det tyvärr blivit lättare att hota i dag, och det tar vi på allvar. Det måste vara så att jobbar man i staten ska det vara säkert och tryggt.

Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning som ska föreslå insatser mot hot och våld mot statligt anställda. Direktiven är ännu inte klara.

Arbetsgivarverket vill stärka skyddet genom att i lagen slå fast att hot och våld riktat mot myndighetsanställda ska ses som ett angrepp på demokratin. Är det rimligt?

– Det kan mycket väl vara värt att göra som Arbetsgivarverket föreslår, det är det vi ska undersöka i utredningen. Frågan är också om det räcker eller om det krävs något ytterligare. Detta är ett allvarligt samhällsfenomen, där det handlar om förflyttningar av etiska förhållningssätt när det anses okej att hota och hata.

En annan arbetsmiljöfråga som fått stor uppmärksamhet de senaste åren är förekomsten av sexuella trakasserier. Två år efter metoo understryker Lena Micko att det behövs ett ständigt arbete med arbetsplatskulturen.

– Jag tror att vi har fått en förskjutning i synsätt som har stor betydelse. Men det krävs även konkreta verktyg för att uppmärksamma varningssignaler, och för att man som enskild ska veta vem man ska vända sig till.

Som arbetsgivare omfattas de statliga myndigheterna av särskilda regler. En sådan är kravet på att tillsätta tjänster efter förtjänst och skicklighet. En sökande som anser sig felaktigt förbigången kan överklaga anställningsbeslutet till Statens överklagandenämnd. Det förekommer dock att myndigheter inte följer nämndens beslut, vilket Publikt flera gånger har rapporterat om. Det finns inga sanktioner mot detta, och det finns också domar som innebär att den som fått jobbet har rätt att behålla sin anställning.

Problemen har lett till krav på en översyn av reglerna. Hur ställer du dig till det?

– Jag har full förståelse för de synpunkterna. Det verkar ju konstigt om vi inte kan ge svar på om det här är rätt eller fel. Det här är något vi ska bereda, för självklart måste också myndigheterna veta vad de ska respektera. Det måste gälla lika för alla.

I mitten av oktober gick Statistiska centralbyrån, SCB, ut med information om att det fanns fel i arbetslöshetsstatistiken. Felet låg enligt SCB hos företaget Evry, som efter en upphandling tagit över hälften av datainsamlingen till arbetskraftsundersökningen, AKU.

STs ordförande Britta Lejon ifrågasatte i en debattartikel såväl upphandling av statlig kärnverksamhet som de effektiviseringskrav som enligt henne tvingar myndigheter att outsourca verksamhet och minska personalkostnaderna. Men Lena Micko har inga planer på att förändra den så kallade pris- och löneomräkningen, som förutsätter effektiviseringar inom statsförvaltningen i nivå med den privata tjänstesektorn.

– Principen har brett parlamentariskt stöd och det måste finnas ett effektiviseringskrav i alla verksamheter. Jag vill inte stänga någon dörr för framtiden, men just nu är det inte aktuellt.

En av Lena Mickos första arbetsuppgifter som minister var att ta emot Tillitsdelegationens betänkande om tillitsbaserad styrning i staten. Tillitsreformen lanserades av regeringen under förra mandatperioden med målet att ge offentliganställda större frihet i arbetet och större utrymme att använda sina yrkeskunskaper, i syfte att förbättra kvalitet och effektivitet i verksamheten. Tillitsdelegationen arbetar vidare med en introduktionsutbildning för statsanställda, men föreslår i betänkandet att Arbetsgivarverket får ansvaret för implementeringen av tillitsbaserad styrning på myndigheterna.

Lena Micko framhåller att tillitsbaserad styrning handlar om att ge medarbetare stöd i sina roller, och att det finns ett tydligt arbetsgivaransvar för att ge medarbetarna rätt förutsättningar. Hon delar uppfattningen att ansvaret för att genomföra tillitsreformen ska ligga på Arbetsgivarverket.

– Det är rätt, när man ska gå vidare och konkretisera det som handlar om stöd och introduktionsutbildning. Sedan är det viktigt att vi bereder vidare hur vi gör med de övriga förslagen, de är ju en helhet.

De konkreta förslagen i betänkandet är dock ganska få, och Lena Micko konstaterar att nya steg nu behöver tas.

– Det kan handla om att man pekar ut vem som ska göra vad, och vad som fordras om mer ska hända. Nästa steg, introduktionsutbildningen för statligt anställda, är konkret. Det är där jag tror att man kommer att behöva bevaka att man gör någonting. 