»Hot mot den svenska modellen«

FÖRDJUPNING: FORSKNING2009-09-29

Medlemstappet för de svenska fackförbunden kan skada både företagen och arbetstagarna. Det menar Nils Karlson, statsvetare och vd för näringslivets forskningsinstitut Ratio.

Nils Karlson lovordar den svenska modellen. Den gör arbetsmarknaden stabil, lugn och trygg, och den bygger på ömsesidigt ansvarstagande. Kollektivavtalen, överenskommelserna mellan fack och
arbetsgivare, har också fått ett mycket stort förtroende från landets politiker. Men det kan nu undergrävas.

– Jag ser ett reellt hot mot den svenska modellen, säger Nils Karlson.

Största tappet på hundra år

1990 var 69 procent av arbetstagarna mellan 16 och 29 år med i ett fackförbund. Förra året hade siffran sjunkit till 49 procent. Enligt Anders Kjellberg, docent i sociologi vid Lunds universitet, har facken de senaste åren varit med om det största tappet på hundra år.

– Också arbetsgivarna kan förlora på den här utvecklingen. Svagare fack kan till exempel leda till mer oro och fler spontana missnöjesyttringar.

Om facken inte lyckas vända utvecklingen och attrahera nya medlemmar kommer de att förlora i legitimitet, anser Nils Karlson.

– Det blir ett allt större gap mellan de anspråk man har och den faktiska verkligheten. Man måste ha en tyngd i förhandlingarna.

Han ser en risk för att arbetsmarknadens organisationer vittrar samman. Det skulle i sin tur kunna leda till att politiken får en mycket mer dominerande roll: att arbetsmarknadens avtal måste godkännas av staten och att politikerna är aktiva i lönebildningen. Stora delar av den svenska lagstiftningen kring kollektivavtal och konfliktregler skulle kunna avskaffas och ersättas av
minimilagstiftning som skyddar individuella arbetstagare.

Men den utveckling som Nils Karlson själv förordar är en modernisering av den svenska modellen. Han vill behålla kollektivavtalen, men släppa in lokal lönebildning och »mer pluralism«. Han är också övertygad om att medlemsraset är tecken på ett »värderingsskifte«.

Gäller inte bara fackförbund

– Utvecklingen är internationell. Och den gäller inte bara fackförbund, utan partier, ungdomsorganisationer och frivilligrörelser.

Därför, menar han, behöver fackförbunden möta raset genom att formulera medlemskapet som ett attraktivt erbjudande – »en affärsidé«.

– Man måste bli bättre på att förklara värdet av de otroliga kollektivavtalen! Och erbjuda bättre medlemsservice, kompetensutveckling, pensionslösningar och förhandlingshjälp.

Nils Karlson betonar att ansvaret för att bevara den så kallade svenska modellen är delat – mellan fack och arbetsgivare. Och det ansvaret kan båda parterna ta framför allt genom att förhandla fram riktigt attraktiva kollektivavtal.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA