Lisa Ohlsson, Carolinn Hjälmroth och Kåre Johard har inte gått med i något fackförbund.<br> FOTO: ELIS HOFFMAN
Lisa Ohlsson, Carolinn Hjälmroth och Kåre Johard har inte gått med i något fackförbund.<br> FOTO: ELIS HOFFMAN

»Förhandlar hellre direkt med chefen«

FÖRDJUPNING: KOMMERSKOLLEGIUM2009-09-29

Facket gör ett viktigt jobb, och har förhandlat fram bra
arbetsvillkor. Men det är svårt att se någon vinst med att betala in medlemsavgiften, tycker tre unga akademiker som arbetar på Kommerskollegium.

De har inte fyllt 30 år. De är välutbildade, färska på arbetsmarknaden och känner ingen oro inför framtiden. Nationalekonomen Lisa Ohlsson, 25 år, har en tidsbegränsad anställning som samhällsekonomisk analytiker på Kommerskollegium, Kåre Johard, 27 år, har en master i utvecklingsstudier och en magisterexamen i nationalekonomi. Han vikarierar som utredare på enheten för handel och hållbar utveckling. Carolinn Hjälmroth, 29 år, är tillsvidareanställd jurist och arbetar med tjänstehandel och investeringar. Ingen av dem är med i något fackförbund.

Facket har en positiv klang

– När jag tittar på vad jag skulle få för medlemsavgiften, så ser jag faktiskt inte att jag skulle få någonting, säger Carolinn Hjälmroth.

Visst har facket en positiv klang, det är alla tre överens om. Kåre Johard associerar ordet till solidaritet, som han tycker är något viktigt. Carolinn Hjälmroth tänker snarare på kollektivavtal: »det är jättebra, men avtalen gäller ju mig också, även om jag är oorganiserad«. Lisa Ohlsson säger att hon faktiskt har funderat på att gå med i facket, men att det hittills inte har blivit av. Hon har helt enkelt »inte upplevt något behov« av det.

– Fast jag kanske är dåligt påläst.

Men det är inte hela förklaringen till att hon har valt bort medlemskap – både hon och de andra har också hört negativa saker om facket. Inte om något särskilt förbund, eller kanske om olika. De känner till släktingar och vänner som inte har fått hjälp när de har behövt, de har hört att medlemsavgiften ofta är hög och att de som är med i facket till och med får sämre lön än de som inte är det. Exakt hur hög medlemsavgiften är eller vad den ger har de inte undersökt, och någon lönestatistik har de inte sett. Men de tvivlar inte på vad de har hört.

Stannar inte så länge

Lisa Ohlsson och Kåre Johard, som har tillfälliga anställningar, tycker också att drivkraften att engagera sig fackligt är svag eftersom de inte vet hur länge de kommer att stanna på arbetsplatsen.

– Jag trivs bra här. Men om man vet att man bara ska stanna några månader på ett jobb kanske man inte orkar ta konflikter, det är inte värt det. Man kanske blundar för problem under den korta perioden, säger Lisa Ohlsson.

Carolinn Hjälmroth håller med. Hon tror att rörligheten på arbetsmarknaden gör att färre engagerar sig i facket. Särskilt gäller det nog unga:

– Man förflyttar sig snabbare mellan jobb och då tänker man lite mer kortsiktigt.

Det finns mycket som de inte har hunnit fundera så mycket över, säger de. Pension till exempel, och försäkringar, eller arbetstidsregler och samverkan på arbetsplatsen.

– Jag har bara inte hunnit sätta mig in i sådant, säger Carolinn Hjämroth och de andra instämmer.

Alla tre har en tydlig bild av hur deras framtida arbetsmarknad kommer att se ut: rörlig och individualistisk. Och de trivs bra med det. Att byta jobb ofta är inget problem.

– Kanske kommer det att kännas annorlunda när jag blir äldre. Men jag kommer nog att vilja hoppa vidare med jämna mellanrum, det passar mig bättre, säger Kåre Johard.

Ingen oro för egen del

Om de någon gång kommer att stöta på problem på jobbet eller arbetsmarknaden tror de att de kommer att lösa dem på egen hand. Kanske, resonerar de, kan en sådan inställning skada dem som har en svagare position. Men de känner ingen oro för egen del: det kommer att finnas jobb för dem. Och det kommer gå bra att förhandla om lön och arbetsvillkor.

Carolinn Hjälmroth, som är den som känner sig mest negativ till ett medlemskap, kan inte komma på någonting som en facklig kontakt skulle kunna hjälpa henne med. Anledningen är att »allt sker så individuellt«.

– Jag går hellre in och förhandlar direkt med chefen. Det känns inte som om facket skulle göra det bättre.

Dessutom, tillägger hon, är arbetsplatsen bra som den är – hon ser inga problem eller missförhållanden. Arbetstidsavtalen fungerar bra och hon är nöjd med miljön. Samtidigt är hon medveten om att villkoren är framförhandlade – av facket, och arbetsgivaren.

– Om alla skulle resonera som jag är det kanske svårt att föra det fackliga arbetet vidare. Så är det nog, det förstår jag. Men i ärlighetens namn är det inget som jag brukar tänka så mycket på.

Inlagt av Mats-Åke Morit… (ej verifierad) fre, 10/02/2009 - 13:33
Hå hå ja ja...jag blir lite matt när jag läser intervjuerna med de oorganiserade. Att man är tidsbegränsat anställd är snarast ett extra starkt skäl för fackligt medlemskap, eftersom man är i en så mycket svagare position än de tillsvidare anställda. När man hoppat runt på ett antal olika arbetsplatser, kanske 6 månader i taget, så torde insikten infinna sig att det finns ett värde i att tillhöra en social gemenskap och att få delta i mer långsiktiga arbetsuppgifter - för att inte tala om att faktiskt få del av löneutvecklingen! Så jättekul att alltid komma in sist med lägst lön kan det väl ändå inte vara? "...det kommer att gå bra att förhandla om lön och arbetsvillkor"? Arbetsgivaren har ingen skyldighet att förhandla med individer över huvud taget, i stort sett alla förmåner vi har som anställda är med möda framförhandlade i kollektivavtal, och är dessutom direkt avhängiga för sitt bevarande av att det stora flertalet har ett fackligt medlemskap. Att dessutom skapa något bättre än det vi har idag kräver fler medlemmar i facket, allt handler ju inte om att bevara det vi har. Det måste också finnas en tro på att det går att göra arbetsförhållanden bättre!

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA