En statslös man från Syrien söker asyl. Joseph Kadiri, assistent på Migrationsverkets ansökningsenhet i Malmö, mäter mannens längd och tar fingeravtryck.
Bild: Henrik Rosenqvist
En statslös man från Syrien söker asyl. Joseph Kadiri, assistent på Migrationsverkets ansökningsenhet i Malmö, mäter mannens längd och tar fingeravtryck.

Högt tryck på första anhalten

FÖRDJUPNING: MIGRATIONSVERKET2013-03-26

Många flyr inbördeskrigets Syrien. Pressen på Migrationsverket ökar, personalens övertidssaldon sväller. Publikt har besökt ansökningsenheten i Malmö, som tar emot mer än hälften av landets asylsökande.

Alla blickar vänds mot Joseph Kadiri. Vaksamma blickar. Något annat finns också i de där intensiva ögonkasten, rädsla kanske, rädslan av att vara i händerna på någon man inte känner.

Joseph Kadiri ropar upp ett arabiskt namn. Det är svårt för honom att uttala, men efter två försök reser sig en man. Han skakar hand och kompletterar hälsningen med höger hand på hjärtat och en lätt bugning. Joseph Kadiri för mannen förbi väktaren.

Barn hostar och klänger rastlöst på sina föräldrar. I det här väntrummet har tiotusentals asylsökande suttit genom åren. Migrationsverkets ansökningsenhet på Östra Farmvägen i Malmö ligger nära kontinenten och tar emot 60 procent av Sveriges asylsökande.

Situationen i Syrien gör att trycket ökar. 2011 kom nästan 30 000 asylsökande till Sverige, 2012 kom 44 000. I år gissar Migrationsverket att det totala antalet stiger ytterligare, till 54 000 asylsökande.

Tempot skruvas upp allt mer. Reflektion och återhämtning blir lidande, enligt Sanna Norblad, ordförande för ST inom myndigheten. Många har redan stora flex- och övertidssaldon fast det bara är mars. Nu har också sjuktalen börjat öka, både för korttids- och långtidsfrånvaro.

Två timmar tidigare. Joseph Kadiri har morgonmöte med Zoran Eminagic, Lisa Brännman, Martin Lindskog och ytterligare ett antal kolleger. De samlas runt ett mötesbord och träffar den nya teamledaren Sonny Johansson.

– På söndagen kom ett trettiotal personer, varav elva barn. Vi ska bemanna daktningen och screeningen och så behövs en Dublin, säger Sonny Johansson.

– Räkna inte alls med mig de kommande tre–fyra dagarna. Jag behöver sitta med ansökningarna och jag är helt ensam, säger Martin Lindskog.

Utanför fönstret stannar en buss.

– Vi chartrar bussar som kör hit folk från hotellen, säger handläggaren Zoran Eminagic.

Migrationsverket hyr två hotell i Malmö där asylsökande får bo de första dygnen. Hotellpersonalen rapporterar fortlöpande om beläggningen. Därför kan man på morgonmötet veta ungefär hur många sökande som är att vänta. Men det finns ingen möjlighet att styra hur många flyktingar som kommer en given dag.

– Det är lite som en akutmottagning, säger Zoran Eminagic.

Många gör den liknelsen. Enheten jobbar bara med asylsökande. Personalen dokumenterar noga varje individ med fotografering och fingeravtryck, daktning på fackspråk.

Människor som redan givit sig till känna i något annat land som är anslutet till den så kallade Dublinförordningen sorteras bort. Dessa har ingen rätt att få en asylprövning i Sverige utan ska tillbaka till det första landet som tog emot dem, alternativt tillbaka till ursprungslandet.

Men alla andra har rätt till en prövning. Ansökningsenheten sätter ihop ansökningsunderlaget, men fattar inga beslut om asylrätt.

Bussen rullar iväg tom,väntrummet fylls på. Ett fyrtiotal människor står eller sitter i lokalen. Därmed är den i princip full.

– Men det här är en lugn dag. Ofta är det dubbelt så många i väntrummet. Förra året kom så många att det ibland inte gick att få upp dörren. Det var då vi skaffade en väktare, säger Zoran Eminagic.

Joseph Kadiri tar in den arabisktalande mannen i rummet för daktning och fotografering.

– Do you speak Swedish or English?

Mannen, som har anmält att han är statslös och kommer från Syrien, skakar på huvudet. Tolk är på väg, men fotografering och fingeravtryck klarar Joseph Kadiri av redan nu.

Det börjar bli springigt i korridoren. Tjänstemän, tolkar och asylsökande passerar. Men det är trångt. Någon böjer sig över hängmappar i ett litet plåtskåp och alla får pressa sig förbi så gott det går. Dörren öppnas och stängs och sorlet från väntrummet tränger in.

Den statslöses fingeravtryck finns varken i databasen Eurodac, som används för att tillämpa Dublinförordningen, eller i databasen Schengen

Information System, som används för brottsbekämpning. Därmed lägger Joseph Kadiri mannens mapp i plasttråget märkt »normal«. Mannen har rätt till asylprövning i Sverige.

För tio år sedangranskade Statskontoret Migrationsverket och fann att arbetsmängden pendlar kraftigt över tid, främst genom att antalet asylsökande varierar. Erfarenheten visar att antalet asylsökande kan tredubblas på bara ett år, skrev Statskontoret då. Det inträffade i samband med konflikten i Irak, då Saddam Hussein störtades och landet förföll i kaos.

– Då var vi färre som arbetade här. Det var värre, säger Zoran Eminagic.

Som en direkt följd av inbördeskriget i Syrien ser man nu åter en kraftig ökning av asylsökande. 2011 kom 640 asylsökande från Syrien till Sverige, 2012 kom 7 814. Enligt Migrationsverkets senaste prognos kommer i år 18 000 asylsökande från Syrien.

Arbetsbördan kan lätt övergå i stress, för ett bra bemötande tar tid, säger handläggaren Suzana Bogicevic.

– Om det är stress, stress, stress kan man bli kort mot de sökande. Man vill inte att de ställer för många frågor eller pratar för mycket, utan att de bara ska svara. Man kan inte ge dem den tid de behöver, säger hon.

Bemötandet är en viktig aspekt i arbetet, enligt Eva Furegård, assistent och skyddsombud.

– Blir en människa bemött med respekt och empati är det lättare att hantera ett negativt beslut. Det påverkar också processen vidare både för dem själva och för mina kolleger i deras fortsatta arbete, säger Eva

Furegård.

Hon har ett tjänsterum med lekhörna. En matta har bilvägar som man kan leka med småbilar på. Där finns leksaker och gosedjur för att barnen ska ha något att göra medan föräldrarna är upptagna med handläggaren.

Eva Furegård är i grunden utbildad stressterapeut. Men stress som arbetsmiljöproblem är både svårmätt och besvärligt att förebygga. Tjänstemännen förväntas fylla i en särskild »stressbarometer«.

– Men jag var emot stressbarometern redan från början eftersom man inte har en handlingsplan att följa upp den mot. Man vet inte hur man tar hand om informationen man får ut av den, säger Eva Furegård.

Tolken Samir Nasrallah har kommit och mannen från Syrien kan kallas in igen. Nu tar Vedat Ömer över efter Joseph Kadiri. Det är dags att göra en asylansökan.

– Jag ska fråga dig lite om varför du kommit hit. Jag har ett formulär som vi ska fylla i, säger Vedat Ömer och låter Samir Nasrallah översätta.

– Förstår du tolken bra?

– Ja, svarar mannen.

Vedat Ömer förklarar att om mannen har pengar eller inkomster måste han berätta det.

– Om du inte berättar kan det vara brottsligt. Är det något som Migrationsverket behöver känna till om din hälsa?

Mannen tar sig på magen på höger sida. Tolken översätter:

– Jag har hela tiden ont i magen. Speciellt när jag dricker mycket kaffe. Då kräks jag.

– Men varför dricker du kaffe om du kräks? invänder Vedat Ömer som dock fyller i uppgifterna så att mannen ska kunna få en läkarundersökning.

Vedat Ömer synar noga id-kortet, som är det enda mannen har för att styrka sin identitet. Han tar god tid på sig att stoppa tillbaka kortet i plastfickan. Mannen, som inte vill ha sitt namn i tidningen, svarar kort och snabbt på alla frågor. Han är född och uppvuxen i det palestinska flyktinglägret Yarmuk i södra Damaskus. Han är ogift och har ingen familj.

Världens medier, även de svenska, har rapporterat om de intensiva strider som utkämpats just i Yarmuk och som kulminerade i december, när de stridande försökte ta kontrollen över landets huvudstad. Tusentals palestinier har tvingats på flykt, främst till Libanon.

Vedat Ömer förklarar för mannen att han måste invänta bussen som ska föra honom tillbaka till hotellet.

– Inom några dagar kommer du att flytta till en förläggning där du får vänta, säger han.

Vedat Ömer tycker att det bästa med jobbet som assistent på ansökningsenheten är mötet med de asylsökande.

– Man träffar nya människor hela tiden.

Men närkontakten är ibland också det värsta.

– Svårast är när någon fått beslutet att de inte får söka igen på fyra år och så kommer de ändå tillbaka. Det enda vi kan hjälpa dem med är en flygbiljett. Det känns inte bra.

Vedat Ömer försöker att inte låta alla öden krypa under huden.

– Jag skärmar av det. Jag tänker »regler är regler och vi måste följa dem«. Men ändå känns det. Du vet, när man möter en människa får man genast en känsla för dem. Jag kan sitta och dividera en timme med en kille innan han inser att det inte är lönt.

För Vedat Ömer fattar inga beslut. Asylansökan går vidare till andra tjänstemän inom Migrationsverket.

Den främsta utmaningen är att kommunicera, tycker Vedat Ömer.

– Man måste förklara vad som kommer att ske. Det är inte bara att tilllämpa exempelvis Dublin. Man måste se till att de förstår. Familjer med barn är känsligare än unga killar. I går, på söndagen, hade jag en familj från Balkan. Kvinnan var bara 19 år och de har redan tre barn. De sade att de inte hade varit någonstans, men sedan visade fingeravtrycken att de redan hade varit i Belgien. Två av barnen var födda där.

Han skakar på huvudet.

– Vart ska de ta vägen? Nu är de inne på det här med Dublin! Antingen får de åka till Belgien eller så får de åka tillbaka till Serbien. Deras chanser är nära noll.

Det som återstår är att ge dem ett bra bemötande, säger Vedat Ömer.

– Man vill ta sig tid att prata med dem. Egentligen har man inte tiden, men jag tar mig den. Jag pratar och förklarar tills vi kan skaka hand och skiljas åt.

Zoran Eminagic nickar instämmande.

– Det kommer med åldern. Vissa tycker kanske att man borde registrera tio ärenden när det bara hinns med fem. Men när man varit med ett tag tar man sig tiden som behövs, säger han.

Lokalerna är nedgångna, nästa år flyttas hela verksamheten till en annan del av Malmö. Martin Lindskog, arbetsplatsombud, tar igen sig en stund i fikarummet som ligger i källaren. De här dagarna läser han 120 ansökningar. Två tjänster är utlysta.

– Om två veckor har vi anställningsintervjuer. Många lockas av att vi inte har den här jämna vardagen. Det är lite av charmen; att vi inte vet vad som ska hända i morgon, säger Martin Lindskog.

Men sedan kisar han med ögonen.

– Det är inte jättebra att det hela tiden svänger. Det finns ju en smärtgräns för alla. Är det jättehögt inflöde blir det rätt tungt. Men om vi inte har något att göra kan det också vara stressande.

Migrationsverket nyrekryterar för att möta den växande arbetsbördan. 2012 anställdes 943 personer, enligt personalavdelningen. Under 2013 planerar myndigheten att rekrytera ytterligare drygt 300 personer, främst inom mottagningsområdet. Migrationsverket har nu 3 900 anställda, vilket är 650 fler än för tio år sedan.

De fem ansökningsenheterna har numera verksamhet sex dagar i veckan – också söndagarna har blivit schemalagda. Det är inte många på Östra Farmvägen som välkomnar den omläggningen, enligt Martin Lindskog.

– Och jag är också skeptisk. Det betyder att det bara är fyra dagar per vecka då alla tre team jobbar samtidigt. Men det är väldigt nytt ännu och för tidigt att utvärdera, säger han.

Morgon har övergått i dag. I väntrummet har det börjat bli långtråkigt för de flesta. I ett hörn finns en liten lekhörna. Men barnen kikar hellre in i slitsen där man trycker fram kölappar. En grön lampa lyser där inne. Sedan springer de tillbaka till mamma och pappa. Några yngre män

väljer att hänga utanför ytterdörren trots det snöblandade regnet. De bjuder varandra på cigaretter. Vädret eller ovissheten, eller båda delarna, får dem att kura ihop sig i tystnad tillsammans.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA