Här är facket med och dömer
Arbetsdomstolen prövar varje år en mängd tvister mellan fack och arbetsgivare. En av dem som dömer i målen är STs förra ordförande Annette Carnhede.
Arbetsdomstolen är en specialdomstol för arbetstvister vars domslut inte kan överklagas.
Cathrine Lilja Hansson, en av Arbetsdomstolens fyra domare, säger att det främst är praktiska skäl som ligger bakom den konstruktionen.
– Det finns ett behov av snabba lösningar som parterna respekterar.
De stora arbetsgivarorganisationerna och de fackliga centralorganisationerna får föreslå ledamöter i domstolen. En sådan ledamot är Annette Carnhede, som svor domareden efter att hon 2012 lämnat uppdraget som STs ordförande.
Som ledamot läser hon in sig på ett mål, sitter i huvudförhandling och kommer tillsammans med domaren och de andra ledamöterna fram till ett domslut. Inläsningen kan kräva mycket tid.
– Ibland är det så mycket papper att jag måste ha rullväska, säger hon.
Att hon själv kommer från den fackliga rörelsen betyder inte att hon alltid dömer till den fackliga sidans fördel.
– Nej, så går det inte till. Vi ska ju vara opartiska och oftast är ledamöterna faktiskt överens.
Men ibland kan det kännas lite knepigt, säger hon, om den fackliga sidan kommer dåligt förberedd eller argumenterar dåligt.
– Då kan jag känna på mig att facket hade kunnat få rätt. Det kan vara frustrerande. Tack och lov är det inget som händer särskilt ofta, säger Annette Carnhede.
Arbetsdomstolen får in omkring 400 mål varje år. Anställningstvister är vanligast. Kollektivavtalstolkningar och lönetvister är andra typer av mål som domstolen ofta prövar.
403
...mål kom in till Arbetsdomstolen förra året. 426 mål avgjordes. De flesta arbetstvister får sin lösning utanför Arbetsdomstolen genom förhandlingar, överenskommelser och förlikningar.
5 fakta om domstolen
- En specialdomstol som prövar arbetstvister.
- Grundades 1929.
- Förhandlingarna är offentliga.
- Oftast är det sju ledamöter som dömer i ett mål: en ordförande, två ledamöter föreslagna av arbetsgivarna och två av facken, samt två som inte kan anses företräda någondera sidan.
- Domarna meddelas på onsdagar och publiceras på nätet.
Viktiga mål i Arbetsdomstolen
1929. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. Men arbetstagaren måste bara utföra arbeten som står i naturligt samband med verksamheten och yrkeskvalifikationerna.
1948. Arbetstagaren har föreningsfrihet.
1978. Särskilt ingripande omplaceringar fordrar »godtagbara skäl«.
1979. Arbetsgivaren måste förhandla med facket inför tillsättandet av chefer.
2001. Det så kallade barnmorskemålet II. Yrkesgrupper med likvärdiga arbeten kan ha olika lön utan att det är könsdiskriminering.
LO strejkade mot domstolen
Arbetsdomstolen grundades 1929 mot LOs vilja. Facket befarade att det skulle bli en klassdomstol och 365 000 arbetare lade ned arbetet i protest under tre timmar. Hos LO fanns en oro för att professionella jurister inte skulle dela arbetarklassens synsätt, skriver professor Tore Sigeman i en historik.
