Hälsokontroll hjälper
Människor kan slippa många bortsupna år om de får hjälp tidigare. Hälsokontroller på jobbet har god effekt, säger alkoholforskaren Ulric Hermansson vid Karolinska institutet.
De flesta tänker att det finns alkoholister och så alla vi andra. Men så enkelt är det ju inte. Det finns stora grupper däremellan: de som dricker för mycket och riskerar att få problem och de som är beroende men fungerar socialt, säger Ulric Hermansson.
Han har deltagit i Folkhälsoinstitutets Riskbruksprojekt, som försökt att få företagshälsovård och arbetsgivare att uppmärksamma just den gruppen. Det kan man göra med alkoholscreening – blodprov och frågeformulär om alkoholvanor – i samband med hälsokontroller och livsstilsundersökningar. Studier visar att en av åtta i riskzon minskar sin alkoholkonsumtion efter screening och kort rådgivning.
Det är en fördel om man kan sätta screeningen i ett allmänt hälsosammanhang, säger han. Det blir naturligt och sällan känsligt. Och de som inte ändrar vanor direkt kan erbjudas fortsatt stöd.
Riksbanken är en av de arbetsplatser som följt Folkhälsoinstitutets råd. Ett år efter den första screeningen säger många av de anställda att de tänker mer på sin och andras alkoholkonsumtion, enligt personalchefen Maria Wahl. Flera uppger att de också minskat sin konsumtion.
En miljon dricker för mycket
- Alkohol är ett vattenlösligt nervgift, i likhet med opiater och läkemedel som bensodiazepiner.
- Alkohol och andra droger »bygger om« hjärnan successivt. Hjärnans lustcentrum sensitiseras, blir mer känsligt för drogen och längtar efter den. Sådana tankar och känslor automatiseras, men kan bemästras när personen blir medveten om dem, exempelvis genom kognitiv terapi.
- Enligt skattningar från institutet SORAD vid Stockholms universitet är 3–5 procent av den vuxna befolkningen i Sverige beroende av alkohol. Omkring 3 procent använder narkotika.
- Av den dryga miljon svenskar som dricker för mycket är över 90 procent socialt fungerande, och bara 75 000 personer är kända av vården.
