Friare tyglar för Arbetsförmedlingen

–  Det är viktigt att komma ihåg att även om vi just nu styr med den gamla regeringens budget så är det inte den gamla regeringens politik, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson om den ovanliga situation som decemberöverenskommelsen försatt regeringen i.

Eftersom regeringens budget röstades ned i riksdagen i december är man under 2015 bunden av Alliansens budget. Det innebär att ett antal reformer läggs på is.

Men överenskommelsen innebär också att Alliansen förbundit sig att inte fälla regeringens kommande budgetar. Vissa förändringar kan därför göras i vårens ändringsbudget.

Ett knepigt parlamentariskt läge med andra ord.

Men på frågan hur det känns att regera utifrån Alliansens budget, svarar Ylva Johansson förtjust:

– Åh, jag tycker att det är skitkul! Jag vaknar varje dag och är lycklig över att vara arbetsmarknadsminister!

Som politiker får man helt enkelt ta sig förbi de hinder som dyker upp, anser hon:

– Det kommer aldrig att vara enkelt. Det kommer alltid nya svårigheter som man inte har räknat med.

Ylva Johansson – som i tidigare regeringar varit både skolminister och sjukvårds- och äldreomsorgsminister – har nu stora planer för Arbetsförmedlingen. Hon säger att hon vill att myndigheten ska bli det nav som får hela arbetsmarknaden att fungera.

Något av det första hon gjorde på sin post var att stryka stora delar av myndighetens regleringsbrev, som är regeringens styrinstrument.

– Två tredjedelar av regleringarna ströks. Vi vill ge ett stort utrymme för Arbetsförmedlingens egen professionella kompetens. Vi detaljstyr inte, utan talar om vad man faktiskt ska göra – nämligen att lösa arbetslösheten och matchningen på arbetsmarknaden.

Med Alliansens budget får Arbetsförmedlingen mindre pengar att röra sig med än vad regeringen hade budgeterat för. Myndigheten kan därmed inte nyanställa som planerat.

Men det stoppar inte förändringsprocessen, säger Ylva Johansson, utan gör bara att den går långsammare.

Det har kommit larm om att anställda på Arbetsförmedlingen redan är överbelastade och stressade. Hur ska de klara ett förändrat uppdrag utan mer resurser?

– Ja, det blir så klart svårare. Men man får liksom inte bara sätta sig på sin rumpa och hänga läpp för att det misslyckades den här gången. Då får vi återkomma.

Större frihet och mindre detaljreglering är något som också myndigheten efterfrågar, säger hon.

– Jag som minister måste visa Arbetsförmedlingen förtroende. Annars underkänner jag min egen myndighet. Och varför skulle någon annan visa myndigheten förtroende om inte jag gör det?

Ylva Johansson betonar att i hennes vision finns det en arbetsförmedling: myndigheten är den statliga aktören med ansvar för att hela arbetsmarknaden fungerar. Hon säger nej till att konkurrensutsätta myndigheten.

– Jag tror inte att man ska ha tio arbetsförmedlingar. Det skulle bli besvärligt för arbetsgivarna och ännu värre om man hade hundra.

Vad har de privata jobbcoacherna för roll i den visionen?

– Det som präglar Sverige jämfört med andra jämförbara länder är att stora insatser görs av omställningsorganisationerna, Trygghetsrådet till exempel. Kommunerna är viktiga. Bemanningsföretagen gör också viktiga insatser. Så Arbetsförmedlingen ska samarbeta med dem, och gärna upphandla och samarbeta med underleverantörer. Men jag tycker inte att regeringen ska detaljstyra vilka leverantörer Arbetsförmedlingen ska ha. Det gör vi inte med några andra myndigheter.

Gäller det också etableringslotsarna, som ska ge stöd till nyanlända?

– Etableringslotsarna vill regeringen avskaffa. Det är ett system som inte alls har fungerat tillräckligt bra i förhållande till kostnaden. Om det

i dag finns aktörer som gör ett bra jobb som etableringslotsar kan man fortsätta samarbeta med dem, men i ett annat system. Men vi har sett mycket fusk i den här verksamheten. Och systemet att det ska vara rättighetslagstiftning, att alla har rätt att ha en lots, tycker jag inte har fungerat väl.

För att förverkliga sin vision för arbetsmarknaden tänker hon också driva igenom andra förändringar. Fas 3, eller sysselsättningsfasen, ska skrotas. Planen är att de nästan 36 000 personer som nu befinner sig i fas 3 i stället ska erbjudas andra former av jobb, eller utbildning.

Ylva Johansson vill också ge Arbetsförmedlingen en ny inriktning: arbetssökande som står »nära arbetsmarknaden« ska få mer uppmärksamhet.

– Om man ska säga det lite grovt tycker jag att den gamla regeringen styrde Arbetsförmedlingen som ett socialkontor light.

Eftersom man nästan enbart inriktade sig på dem som stod långt från arbetsmarknaden tappade arbetsgivarna intresset för att samarbeta med Arbetsförmedlingen, menar hon.

– Som arbetsgivare söker man sällan den långtidsarbetslösa i första hand, så att säga. Så då får myndigheten färre jobb att förmedla. Det är en återvändsgränd.

Hur ser du på risken att man glömmer bort de långtidsarbetslösa?

– Jag tror att det är precis tvärtom. Erfarna arbetsförmedlare berättar precis det, att arbetsgivarna till exempel säger »Jag behöver en jätteduktig bokförare«. Om vi kan fixa det är det också ganska lätt att få in en till person, kanske på lönestöd i receptionen, eller under en praktikperiod. Men om man bara har personer som står mycket långt från arbetsmarknaden så är det svårt att få det här förtroendefulla samarbetet med arbetsgivarna.

En reform som Ylva Johansson räknar med att genomföra redan i år är Socialdemokraternas förslag om traineejobb. De ska ge statlig subvention till ungdomsjobb som till exempel undersköterskor, barnskötare och fritidsledare.

– Det handlar om att i ett läge med hög arbetslöshet försöka utnyttja tillfället för att få en ordnad generationsväxling i välfärden.

Men satsningen, som var ett av regeringens tyngsta vallöften, sticker oppositionen i ögonen. Kritik har också kommit från flera fackförbund, som oroar sig över att ett tungt ansvar lämpas över på offentliga verksamheter. »Man kan inte använda sjukvården som en arbetsmarknadsregulator«, har till exempel Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro sagt. Det stör inte Ylva Johansson. På frågan om kritiken har påverkat förslaget, svarar hon:

– Jag tycker inte att jag fått mycket kritik från fackligt håll. Vad är det du tänker på?

Fackförbundet Kommunal är positivt, betonar hon. Och de förbund som har varit kritiska – vårdförbunden och lärarförbunden – har missförstått och är egentligen inte särskilt berörda, hävdar hon.

Just nu saknas dock pengar till den reformen. Det går inte att höja skatterna under året, däremot är det möjligt att göra andra förändringar i samband med vårbudgeten – exempelvis att höja arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Därmed skulle i alla fall några av regeringens reformer kunna genomföras, och traineejobben kommer att prioriteras.

Tidsaspekten är oklar på flera områden. Ylva Johansson säger att hon ibland behöver påminna sig om sin målbild. Även om reformerna sker i små steg, får de inte motverka den långsiktiga visionen – en arbetsmarknad där ungdomsarbetslösheten är borta, där lediga jobb tillsätts snabbare med hjälp av en bättre matchning och där det finns ett bra samarbete mellan staten och parterna.

Hon är också fast besluten att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen.

– Självklart. Det är en mycket viktig rättvisereform. Blir du arbetslös ska du inte också behöva bli fattig. Det är viktigt för att minska klyftorna i samhället.

Men du vet inte om det blir någon höjning alls i den budget som kommer?

– Jag kan inte svara på den frågan nu. Det kommer en höjning. Men om den kommer i en tilläggsbudget eller en ordinarie budget kan jag inte svara på i dag.

Höjningen har kritiserats hårt av bland andra Moderaterna och Svenskt Näringsliv. De menar att en höjd a-kassa skulle leda till en högre arbetslöshet – för att de arbetssökandes drivkraft att söka jobb försvagas. Ylva Johansson avfärdar invändningarna.

– Jag underkänner det argumentet. Vi har ingen korrelation mellan låg arbetslöshet och dålig a-kassa, tvärtom faktiskt. Om man tror att man kan lösa arbetslösheten genom att försämra a-kassan har man tänkt helt fel, tror jag.

Ylva Johansson har också ambitionen att Arbetsmiljöverket ska växa. Hon vill se 40 nya inspektörer och en utökad verksamhet. Den reformen ligger på is i brist på pengar, men några förändringar kommer att göras redan nu. Regeringen har formulerat en nollvision mot dödsolyckor och så kallade grå företag, som konkurrerar genom dålig arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket ska också undersöka vad som krävs för att vi ska orka jobba ett helt arbetsliv.

Därutöver ska myndigheten titta närmare på så kallade »kontaktyrken«.

– Där har man problem med emotionella belastningsskador – kan man säga så? Det handlar alltså om människor som jobbar med andra människor och helt enkelt blir utbrända eller inte orkar med. Det kan vara arbetsförmedlare, handläggare på Försäkringskassan, lärare, präster, undersköterskor… Där det blir för mycket.

Ylva Johansson planerar också förändringar i lagen om anställningsskydd, las. EU har upprepade gånger krävt ett stopp för de svenska arbetsgivarnas möjlighet att stapla olika typer av visstidsanställningar på varandra. Den förra regeringen gav inte vika för EUs krav, men Ylva Johansson lovar att göra förändringar.

– Jag tycker att vi behöver gränser för hur man får använda visstidsanställningar. Systemet missbrukas i dag. Den fasta anställningen som grunden på arbetsmarknaden är lätt urholkad. Jag hoppas komma med ett förslag om att ändra lagen innan året är slut.

En känslig fråga är om turordningsreglerna i las, »sist in – först ut«, ska ändras. Hur ser du på det?

– Om parterna kommer till mig och säger »Vi skulle vilja ha en ändring här, för det här skulle fungera bättre« och de är överens om det, då är jag naturligtvis beredd att göra förändringar. Men jag vill att de ska drivas fram gemensamt av parterna.