Fönster mot myndighetsvärlden
Allt fler myndigheter hakar på bloggtrenden. Myndighetschefernas personliga loggböcker på nätet främjar insyn, men alla tillåter inte kommentarer. Nu kommer också bloggarna där medarbetarna gör sina röster hörda.
En snabb och obyråkratisk kanal till personal, press och omvärld. Myndighetscheferna som valt att blogga ser en rad fördelar med att föra officiell dagbok på nätet.
–Det är ett sätt att kommentera vad universitetsledningen håller på med, vart vi är på väg, säger Kåre Bremer, bloggande rektor för Stockholms universitet.
Från början var rektors blogg i första hand tänkt att användas för intern kommunikation.
–Sedan har det visat sig att många personer med universitets- och högskoleanknytning läser min blogg för att hålla sig uppdaterade. Jag vet till exempel att utbildningsdepartementet och ministerns politiska handläggare läser regelbundet. Det händer ofta att medier ringer och säger att de läst något på bloggen och ber mig göra ett uttalande. Det har blivit en väldigt bra kanal utåt, ett instrument att kommentera samhällsdebatten.
Vill gärna överraska
Kåre Bremer använder medvetet bloggen för att lansera nyheter, och är inte främmande för att överraska även de anställda. Men han betonar att han i förekommande fall noga påpekar om ett förslag ännu inte har förhandlats. Han förväntar sig att åtminstone universitetets mellanchefer, ett hundratal, håller sig uppdaterade om vad han skriver på bloggen.
–Jag har inte utfärdat några instruktioner, men det vore tokigt om de inte gjorde det. Ibland upptäcker jag att det är någon som inte har läst. Det tycker jag är lite konstigt.
Kåre Bremer har nyligen försett sin blogg med en funktion för läsarinlägg. Den möjligheten finns inte på den blogg som Ingegerd Palmér, rektor för Mälardalens högskola, driver. Det är en avvägningsfråga, menar hon, och hänvisar i stället till sin e-post. Men hon tror ändå att bloggen är viktig för ökad delaktighet, särskilt inom utbildningsvärlden.
–Högskolan är speciell som myndighet, eftersom lärare och forskare har ett alldeles eget ansvar för sitt område. Högskolor och universitet är rätt ovana vid starka ledningsfunktioner, och det finns gott om personer som har åsikter. Men om pengarna inte räcker gör man som ledning val, och då måste det diskuteras på olika sätt.
Ingen med direkt ansvar ska bli överrumplad av bloggen, anser hon. Det är viktigt att tänka sig för innan man publicerar.
–Man ska inte behöva läsa något på det sättet, jag tycker inte att det är schysst. Ledningsgrupp, cheferna direkt under och de fackliga organisationerna, dem vill jag prata med först. Man ska vara förberedd som chef eller facklig representant om det kommer något som man kan räkna med att få kommentarer kring.
Folkhälsan ämne för blogg
Utanför högskolevärlden är det få myndighetschefer som bloggar. Men Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren diskuterar sedan ett år tillbaka aktuella folkhälsofrågor på nätet. Orsaken är de många frågor myndigheten får, som han gärna vill besvara så snabbt som möjligt.
–Det här är en väldigt praktisk metod. På många sätt är det också mindre tidskrävande.
Han ser ingen risk för att bli anklagad för att tycka för mycket och för personligt om exempelvis politik, så länge bloggen rör sig inom myndighetens kompetensområde.
–Det vanliga sättet att uttrycka sig är att vara ute på konferens eller hålla ett tal. Jag skriver inget på bloggen som jag inte skulle ha sagt i något annat sammanhang. Jag kan inte vara som Alex Schulman, är det en myndighetsblogg så är det. Men man kan uttrycka sig mer personligt, obyråkratiskt.
Många myndigheter är fortfarande ovana vid bloggen som fenomen, tror han. Därför ser de ännu inte möjligheterna.
–Men jag tycker att det är en bra form ur ett demokratiskt
insynsperspektiv. Många myndigheter får en massa frågor. Men i stället för att skicka brev kunde folk ställa sin fråga på en blogg och få svar direkt, och andra kan också läsa och kommentera svaret. Då är frågan utagerad, i stället för att den ska vandra i den byråkratiska kvarnen.
Vad är en blogg?
En blogg är en personligt utformad webbsida där innehavaren löpande lägger ut texter, bilder, länkar och annat material. Den fungerar som en virtuell dagbok på nätet. Syftet är att dela med sig av tankar, upplevelser och kommentarer, och även få respons av andra; många bloggar har en funktion där besökarna kan skriva egna kommentarer. Kända bloggare är bland andra Carl Bildt, Ebba von Sydow och Alex Schulman (som dock nyligen lade ner sin blogg).
