»Fattigmanssilver« berikar kronoinspektörens liv

FÖRDJUPNING: INTERVJU2008-10-21

Uno Hagström har fascinerats av fattigmanssilver i 30 år. När han inte spanar efter det på nätet och på mässor är han kronoinspektör, och ST-medlem, i Örebro.

Vad är fattigmanssilver?
– Det är dubbelväggigt glas med en insida som är belagd med kvicksilver. Av fattigmanssilver har man vanligen gjort ljusstakar men också skålar, bägare och gräddkannor.

När kom du första gången i kontakt med fattigmanssilver?
– Jag har alltid varit förtjust i glas. På en auktion i slutet av 70-talet såg jag en skål på fot som var i miserabelt skick och kostade 15 kronor. Då visste jag inte vad det var och kunde inte låta bli att gå fram och titta, vrida och vända på skålen. Sedan dess har jag samlat – i 30 år!

Vad är det som fascinerar dig?
– Att det är så svårt att få fram fakta om fattigmanssilver. På Glasmuseet i Växjö fick jag bara knapphändiga upplysningar. Några korta notiser har förekommit i fackpress genom åren.

Vad har du lyckats få fram, då?
– Efter vad jag hört började man tillverka fattigmanssilver ungefär 1850. Föremålen har ett hål i foten, där man fick in kvicksilverbeläggningen genom förångning. Hålet är plomberat med tenn och plomberingen är viktig. Den ska förhindra att det kommer in fukt, för då släpper försilvringen. I dag är det svårt att få tag i helt perfekta föremål. Jag hade tänkt att jag skulle försöka göra min först köpta skål helt glasklar men det har jag inte gett mig på. Skålen visar på ett utmärkt sätt hur det dubbelväggiga glaset är uppbyggt.

Tillverkar man fortfarande föremål i det här materialet?
– Eftersom hanteringen var giftig förbjöds den 1920. Därefter har fattigmanssilver inte tillverkats i Sverige förrän 1969. Då gjorde glaskonstnärinnan Monica Backström experiment med skålar, »försilvrade« med kvicksilver. De var enkelväggiga, ungefär som en spegel med mörk baksida och de hade samma lyster som fattigmanssilver. Sedan några år har Ikea sålt stora ljusstakar, som liknar fattigmanssilver. Men de är tunga, till skillnad från föremål av det riktiga fattigmanssilvret som är mycket lätta. 

Vilka föremål har du?
– Ljusstakar och skålar på fot i varierande storlekar. Vaser gjordes inte eftersom de ska innehålla vatten och riskerar att ge fuktskador. Men jag har faktiskt en kaffekopp och mitt finaste föremål är ett tårtfat med 40 till 50 centimeters diameter.

Hur värdefulla är föremål av fattigmanssilver?
– Några ljusstakar i perfekt skick kan gå på runt 1 500 kronor. Efter vad jag hört av antikhandlare är det främst i Danmark och Tyskland som det finns en marknad för fattigmanssilver. Men jag samlar inte för värdet utan för spänningen i att hitta bra och prisvärda föremål. Och för att jag tycker att föremålen är vackra. 

Vad säger folk om ditt samlande?
– Att »var och en är tokig på sitt sätt«. Jag har blicken inriktad på fattigmanssilver när jag går på mässor, men jag betraktar mig inte som en »samlargalning«. Vi har ett begränsat antal föremål hemma. 84 stycken tror jag det var, när jag räknade dem för några år sedan.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA