Ett rum där alla på jobbet kan träffas
Lunchrummet skiljer sig från resten av arbetsplatsen. Här kan alla träffas. Det finns all anledning att göra mer än ”en skolmatsal” av lokalerna, tycker arbetspsykologen Aram Seddigh.
Gästföreläsningar, mötesplatser och evenemang. Det är tre saker som Aram Seddigh, psykolog och doktor i arbetspsykologi, tycker att lunchrummet skulle kunna rymma.
– Det är viktigt att bryta mot skolmatsalskänslan som ibland infinner sig i vissa kontor. Men det är stora ytor som bör byggas flexibla så att man lätt kan använda dem till annat.
Med en bakgrund som forskare är Aram Seddigh i dag verksam som konsult på företaget Weoffice, och arbetar med arbetsplatsförändringar, vilket även inbegriper den fysiska arbetsmiljön. Själv lunchar han oftast på restaurang.
Vilka behov lunchrummet har att svara mot är olika från arbetsplats till arbetsplats, påpekar Aram Seddigh. Är jobbet emotionellt krävande är återhämtning en viktig funktion.
På andra arbetsplatser finns det en poäng i att uppmuntra till interaktion mellan de anställda. Då kan en sådan sak som hur borden ser ut och är placerade göra skillnad.
Långbord anses uppmuntra till mer kontakt.
– Lunchrummet är viktigt eftersom det har en annan funktion än övriga delar av en arbetsplats. I lunchrummet träffar man personer som man vanligtvis inte träffar. Det kan fungera som en brygga mellan avdelningar och enheter, säger Aram Seddigh.
Vad tycker du om ert lunchrum?
Johani Karonen, systemadministratör, Högskolan i Skövde:
– Jag tycker vi har ett fint lunchrum med bra möjligheter att värma mat, äta och diska utan bekymmer. Ljudmiljön är bra utan slammer. Takfönstren ger ett behagligt ljus.
Hur ser drömlunchrummet ut?
– Drömrummet för luncherna skulle vara en balkong med vacker utsikt mot porlande vatten och en grön oas. Mangoträdens grenar dignar av frukt som kan plockas till efterrätt. Utrustningen skulle vara en elektrisk grill, en bubbelvattenmaskin och en glassmaskin för mangosorbet.
Nelly Aroka, statsgeolog, Sveriges geologiska undersökning, SGU:
– Bilden är tagen i det lunchrum som jag använder mest. Där kan det sitta cirka 15 personer. Jag tycker att miljön är stressig på grund av för få mikrovågsugnar och platsbrist. Dock har lunchrummet förbättrats med ljuddämpare och ett avlastningsbord.
Hur ser drömlunchrummet ut?
– Drömlunchrummet är ett öppet utrymme med mysfaktor. Sköna stolar, växter, flera olika ljuskällor och så vidare. Det ska finnas plats för alla att använda mikro och diska efter sig.
Rebecka Florin, djurskydd och jordbruksstöd, Länsstyrelsen i Örebro län:
– Jag trivs bra med vårt lunchrum. Det är gott om plats för bord och stolar, trevlig belysning och det finns soffor om man vill sitta lite mysigare. Lunchrummet ligger på nionde våningen och vi har en makalös utsikt. Köksdelen är dock för trång, det blir rörigt när många ska äta.
Hur ser drömlunchrummet ut?
– I mitt drömlunchrum finns gott om plats för förberedelser och disk. Där kan man också köpa färdiga sallader och pajer, smörgåsar och kaffebröd.
Nya skatteregler sänkte utelunchen
1991 avskaffades den skatteförmån för matkuponger som under 1980-talet hade gjort det väldigt prisvärt att som anställd luncha på restaurang.
Antalet uteluncher halverades i ett slag, och har sedan dess legat kvar på den lägre nivån.
I dag äter ungefär var tredje förvärvsarbetande svensk på restaurang en genomsnittlig dag, resten på jobbet.
Arbetsmiljöverket kräver särskilt matrum
- Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetstagare kunna äta sin mat under ”tillfredsställande förhållanden”.
- På arbetsplatser med fem eller fler arbetstagare ska det finnas ett särskilt matrum. Annars räcker det med ett avskilt matutrymme i lokalerna.
- Uppvärmningsanordning, kylskåp, avfallskärl och varmvatten ska finnas. Det ska även gå att diska i anslutning till matplatsen.
- Sittplatser ska ha ryggstöd.