En av elva anser sig mobbad
Lagstiftningen mot mobbning är otillräcklig, enligt STs förbundsjurist Anders Hult.
Konsulten Ilona Björk Bovin anser att den drabbade ofta gör bäst i att lämna arbetsplatsen.
– Man bör i alla fall inte stanna till det bittra slutet, säger hon.
Nästan var tionde arbetande svensk anser att de varit utsatta för personlig förföljelse på jobbet någon gång det senaste året. Men trots problemets omfattning är det svårt att intressera arbetsgivare för utbildning om mobbning. Det säger arbetsmiljökonsulten Ilona Björk Bovin, som tidigare arbetat med mobbningsärenden inom företagshälsovården och som skrivit en handledning om arbete mot mobbning.
– Folk vill inte erkänna att det finns sådana problem. Dessutom är en stor andel av mobbarna chefer, och för dem blir det förstås extra farligt att dra igång utbildningar.
Enligt en utredning av regeringens arbetslivsdelegation 1999 pekar hälften av de trakasserade ut chefen som den skyldige, de övriga pekar ut arbetskamrater. Problemet är, bedömer delegationen, vanligast i hierarkiska organisationer som kyrkan, polisen och vården.
Kvinnor står för 80 procent av anmälningarna av arbetssjukdomar på grund av kränkande särbehandling. Ilona Björk Bovin tror att män lider mer i det tysta, medan kvinnor har lättare att erkänna svaghet.
Det är också vanligare med avundsjuka på kvinnodominerade arbetsplatser, hävdar hon. Och avund är en viktig drivkraft bakom mobbning.
Avund kan triggas av att chefen tydligt favoriserar en medarbetare eller att någon sticker ut genom att vara duktig på jobbet. Även de som avviker från normen på andra sätt, till exempel genom en speciell personlighet, kan ligga i riskzonen för kränkande särbehandling.
Och vem är mobbaren? Vid sidan om avundsjukan karaktäriseras mobbare av brist på empati och förmåga till självreflektion, enligt hjärnforskaren Reza Emdad på Karolinska institutet. Andra typiska drag är retorisk skicklighet och att man vill föra gruppens talan, säger Ilona Björk Bovin.
– Det är ofta en personsom gruppen är lite rädd för, en destruktiv ledarfigur. Det är viktigt att chefen hejdar en sådan person och hjälper andra att ta mer plats.
I skriften Undvik mobbning på jobbetger Ilona Björk Bovin råd till olika aktörer i en mobbningssituation: chefen, arbetskamraterna, skyddsombudet och den mobbade (se faktarutor). Med kunskaper och rätt agerande finns ganska goda chanser att stoppa kränkningarna, anser hon.
– Jag har själv varit med om det, och det är en stark, lärorik process.
Men om mobbningen tillåts att fortgå bör den drabbade överväga att lämna arbetsplatsen, anser hon. Det psykiska lidandet kan annars sätta bestående spår, och chansen att få moralisk upprättelse är inte så stor.
– Att fly bör visserligen inte vara huvudspåret, men man ska inte driva sin rätt till det bittra slutet.
Möjligheterna att få upprättelse och erkännande från samhället är också små. Varje år anmäler drygt 600 personer till arbetsskadeförsäkringen att de blivit sjuka av mobbning, men Försäkringskassan för ingen statistik över godkända arbetsskador. Enligt Claes Jansson på LO-TCO Rättsskydd krävs i praktiken att flera arbetskamrater vågar vittna om missförhållandena för att en skada ska godkännas.
En anmälan till Arbetsmiljöverket hjälper inte heller den enskilde, eftersom verket enbart går in med synpunkter om rutiner och policies.
Arbetsrättsligt finns en lucka i lagen vad gäller vuxenmobbning, anser STs förbundsjurist Anders Hult. Fackets enda möjlighet är att driva mobbningsärenden utifrån förbudet mot diskriminering. Men diskrimineringslagen sätter snäva gränser. Den gäller bara dem som diskriminerats på grund av någon av lagens diskrimineringsgrunder, som kön, etnicitet och ålder. Anders Hult jämför med mobbning i skolan.
– Där finns en lag som skyddar alla elever. Eleven behöver inte veta varför hon eller han diskrimineras. Det är uppenbart att samma lagstiftning borde gälla arbetslivet.
Anders Hult tror att det är en tidsfråga innan en sådan förändring görs.
Mobbning i arbetslivet kan också komma att diskuteras på STs kongress i vår. ST-sektionen på Stockholms universitet tar upp problemet i en motion. Sektionen vill att förbundet agerar för att de lagliga möjligheterna att beivra vuxenmobbning eller »moraliska trakasserier« ska bli bättre.
Så kan ni hantera mobbning på jobbet
Råd till chefen:
- Sätt normen för beteende
- Utred alla anklagelser oavsett din egen uppfattning
- Ta upp frågan på arbetsplatsmöten
Råd till dig som drabbas:
- Markera att du inte accepterar att bli kränkt
- Sök hjälp: hos chefen, en överordnad chef, ditt skyddsombud, en pålitlig kollega eller företagshälsovården
Råd till arbetskamraten:
- Bekräfta för den mobbade att du ser vad som sker
- Uppmuntra din kollega att söka hjälp
Råd till skyddsombudet:
- Föreslå att personen går till sin chef eller chefens chef
- Lyssna på alla, ta inte parti
Hjärnan förändras som på tortyroffer
- Definition på mobbning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter: »Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap«.
- Nio procent av de arbetande, lika för kvinnor och män, anser att de utsatts för personlig förföljelse på jobbet visar SCBs arbetsmiljöundersökning.
- Förra året anmäldes 1 975 fall av arbetssjukdomar som orsakats av kränkande särbehandling.
- Fyra av fem anmälningar görs av kvinnor.
- Enligt forskare vid Karolinska institutet uppvisar mobbade personer samma sorts förändringar i hjärnan som tortyroffer och krigsoffer med posttraumatiskt stressyndrom.
- Danmark och Norge har offentliga telefonjourer för de drabbade.
