De samlar kraft för förändring
Krig, korruption och kriminalitet har försvagat det civila samhället i Colombia. I industristaden Barranquilla försöker nätverket Aprodefa stärka medborgarskap och deltagande.
Sedan bildandet 1999 har Aprodefa arbetat framför allt i de fattiga sydvästra delarna av fyramiljonersstaden vid Karibiska havets kust. Ledorden är mänskliga rättigheter och humanistisk utveckling.
– I påskas ordnade vi en efterrättsfest, berättar Leyla Palencia, psykolog och affärskvinna. Vi plockade mango och annan frukt, och varje familj fick del av efterrätten. Men de fick ge något tillbaka, till exempel mjöl eller konserver. Med den mat vi fick kunde vi ordna soppkök i tre månader.
I det område där Leyla Palencia arbetar har man också ordnat basarer och skapat en minibank, som kan låna ut pengar till människor som vill starta företag. Det handlar inte bara om finanser, förklarar hon. De som deltar stärks också som människor.
Aprodefa är med i det nationella kvinnonätverk som ST samarbetar med, IMP (Colombianska kvinnors initiativ för fred). Aprodefa är dock ingen renodlad kvinnoorganisation, även om de flesta aktiva är kvinnor.
Grunden för föreningen är i stället familjen. Enligt ordföranden Audes Jiménez González har det varit nödvändigt bland annat på grund av kvinnornas underordnade position i familjen. Mannen tvingar ofta hustrun att sluta med sitt politiska arbete.
– Först när vi får med männen kan vi få en förändring, säger hon.
Hela familjen är engagerad
Audes egen familj bär syn för sägen. Hennes pappa var med och startade Aprodefa, syskonen arbetar med föreningens frågor i sportsammanhang, kyrkan och skolan, och de två barnen är med i barnens nätverk.
Var och en av de aktiva familjerna skapar sitt eget nätverk i grannskapet. De informerar om mänskliga rättigheter, söker lösningar på problem med bostäder, sjukvård och skola samt bistår vid konfliktlösning.
Aprodefa har även satt upp interaktiva teaterföreställningar om vardagskonflikter. Behovet av konfliktlösning i familjer och mellan grannar härrör delvis från den allmänt höga våldsnivån i det colombianska samhället. Hustru- och barnmisshandel är vanligt, liksom andra auktoritära strukturer.
Familjens problem kan också bero på att de har en son som är med i paramilitärerna eller gerillan, eller till och med flera – på olika sidor i den väpnade konflikten.
När människor blir mer aktiva medborgare har de också lättare att motarbeta korruptionen, tror Audes Jiménez. Och det behövs.
– Det stjäls från budgeten för stödprogram, skola, sjukvård och vägar, säger hon. Och röstköp är vanligt – det finns företag som har det som affärsidé.
Paramilitärerna har blivit en maffia
Korruptionen har förvärrats i takt med att AUCs, paramilitärernas, ökade inflytande. Enligt Rosario Montoya i Aprodefas styrelse har AUC tagit ett starkt maffiagrepp över Karibien.
– De har politiskt och ekonomiskt inflytande. De utövar också en social kontroll i vissa områden, med skvadroner som kontrollerar när folk kommer hem på kvällarna och hur flickorna klär sig. Ibland patrullerar de tillsammans med polisen.
Paramilitärerna tar betalt av invånarna för denna verksamhet som de kallar limpieza social, ”social renlighet”.
Aprodefa samlar in vittnesmål om den här sortens övergrepp mot mänskliga rättigheter. Det sker i ett regionalt forum som kallas Påverkansbord. Detta instiftades på nationell nivå av STs samarbetspartner IMP. Syftet är att våldets offer ska komma till tals i samband med regeringens pågående förhandlingar med paramilitärerna.
Enligt den dokumentation som lämnats in till Påverkansbordet har småföretagare i Barranquilla drabbats särskilt hårt av AUCs terror den senaste tiden. De tvingas under dödshot att betala för ”beskydd” eller att ta lån. Bara under det första halvåret 2004 mördades 14 affärsinnehavare och andra företagare.
Det är också allmänt omvittnat att paramilitärerna använder den privatiserade sjukvårdssektorn för att tvätta knarkpengar. I samband med det har de även hotat det lokala sjukvårdsfacket, vars styrelse nu har måst lämna Barranquilla.
Fotnot: Aprodefa står för ”Asociación Pro-Desarrollo de Familias Desplazadas y no Desplazadas del Suroccidente de Barranquilla”, vilket betyder Föreningen för utveckling i tvångsförflyttade och icke tvångsförflyttade familjer i sydvästra Barranquilla.
Fakta flyktingar
o Runt tre miljoner människor i Colombia har tvingats att lämna hem och hembygd på grund av den väpnade konflikten, enligt organisationen Human Rights Watch. Det är efter Sudan den största flyktingkatastrofen i världen just nu.
o Majoriteten av de tvångsförflyttade är kvinnor och barn. Afrocolombianer och indianer är överrepresenterade bland flyktingarna.
o Bara hälften får något humanitärt bistånd av myndigheterna, rapporterar FNs flyktingkommissarie. Olika undersökningar visar att 50–90 procent av flyktingbarnen inte går i skolan. Det vanligaste skälet är att familjen inte har råd med skolavgift, böcker och uniform.
o I drygt hälften av flyktingfamiljerna har mannen utsatt kvinnan för någon form av fysiskt våld.
