De går i spetsen för jämställdhet
Cheferna måste få djupare kunskap om genus och jämställdhet. Och det måste finnas ett genusperspektiv med i varje beslut. Det anser de unga chefer som gått programmet Staten leder Jämt.
– Tänk om alla fick det genuskunnande som vi får och fick vakna upp och se allt på ett helt annat sätt, säger Pontus Gruhs, forsknings- och utvecklingsansvarig för drift och underhåll på Trafikverket.
Han deltar i programmet Staten leder Jämt, som syftar till att få fler kvinnor i ledande befattningar. Programmet leds och samordnas av Kompetensrådet för utveckling i staten, Krus.
De myndigheter som deltar har utsett fem representanter som går programmet. Av dem ska två personer ses som framtida ledare med potential för att växa in i större uppgifter på några års sikt.
Cecilia Bengtström, operativ chef för flygledarna på Landvetters flygplats i Göteborg och anställd av Luftfartsverket, LFV, är en av dem.
»Kassa siffror« i toppen
Hon konstaterar att LFV har mycket att vinna på att medverka i Staten leder Jämt. På de högre chefsposterna finns få kvinnor, något som ST Press tidigare uppmärksammat i en kartläggning av könsfördelningen i de större myndigheternas ledningsgrupper. I LFVs ledningsgrupp sitter tolv män och tre kvinnor.
– Högst upp har vi alldeles för kassa siffror. Det finns en stor risk att kvinnor på väg upp inte ser så många andra kvinnor i ledningsfunktion att identifiera sig med. Manliga chefer är normen, säger Cecilia Bengtström.
Analyserar dolda mönster
I programmet kartlägger myndighetens representanter den egna verksamheten. De ser över viktiga styrdokument och processer. I dialog med ledning och medarbetare analyserar de också om det finns dolda mönster, strukturer eller föreställningar som påverkar myndigheternas möjligheter att rekrytera chefer.
Och att det finns föreställningar som hindrar kvinnors karriärer har blivit tydligt under programmets gång. När chefer och experter svarade på vem de trodde helst ville göra karriär var det många som trodde att män i större omfattning ville vara chef.
Anna Sandahl, biträdande projektchef för E 18 Hjulsta-Kista på Trafikverket, är inte förvånad.
– Attityderna främjar inte att kvinnor kommer fram, säger hon.
Saknar kläder för kvinnor
Det faktum att mannen är norm kan ta sig uttryck i små saker, enligt Anna Sandahl. Ett exempel är att Trafikverket saknar kläder gjorda för kvinnor.
− Det gör att man inte känner sig välkommen. Ingen skulle föreslå sin fru att gå på en herravdelning och köpa mansbrallor. Det betyder mycket om saker är gjorda för båda könen.
Som ett led i programmet tar myndigheternas representanter fram en åtgärdsplan som ska godkännas av myndighetsledningen.
Kjell Johansson är utsedd till så kallad förändringsledare i LFVs grupp, och den som ska driva förändringsarbetet framåt. Han berättar att deltagarna är överens om att genuskunskapen behöver bli bättre i hela organisationen.
− Och det är viktigt att jämställdhetsarbetet inte blir ett eget spår, utan en integrerad del av verksamheten, som tas upp i strategier och mål.
Chefskultur utesluter många
Han menar också att LFV behöver se över hela sin rekryteringsprocess, eftersom det också finns många män som inte söker sig till chefstjänster.
− Vi tror att en del handlar om att marknadsföra möjligheten att förena föräldraskap och chefskap. Det finns en chefskultur som handlar om att jobba mycket, inte klaga och inte bryta mönster, säger Kjell Johansson, som är ST-medlem och arbetar som gruppchef på kontrollcentralen vid Stockholm-Arlanda Airport.
Pontus Gruhs, Anna Sandahl och Cecilia Bengtström är överens om att det absolut viktigaste är att jämställdhetsarbetet drivs av generaldirektören och ledningen.
Därför borde en av de första åtgärderna för att förbättra jämställdheten vara att cheferna får utbildning och fördjupat genuskunnande, anser de.
– Det gäller att ha med genusperspektiv i alla beslut och kunna ställa kontrollfrågor om vilka konsekvenser olika beslut får för jämställdheten, säger Cecilia Bengtström.
De tycker också att myndigheterna behöver se över sina rollbeskrivningar och vilka krav som ställs på olika tjänster.
– När myndigheterna beskriver en projektledare utgår de ofta ifrån den manliga företrädaren och hur det ser ut i dag, i stället för hur det skulle kunna se ut, säger Anna Sandahl.
Hon tycker att myndigheterna måste komma ifrån att tala om jämställdhet i rent kvantitativa termer. Hon menar att det är lätt att uppleva att det står bra till med jämställdheten i Trafikverket när andelen kvinnliga chefer i stort sett står i proportion till andelen kvinnliga anställda.
– Men vi måste tala mer om var makten ligger och vilka det är som har möjligheten att påverka, både den egna myndighetens utveckling och samhällets utveckling. Det blir en svår pedagogisk uppgift att förmedla vad vi lärt oss, säger Anna Sandahl.
Staten leder jämt
Följande myndigheter deltar i projektet »Staten leder Jämt«:
År 2009
Banverket, Fortifikationsverket, Försvarshögskolan,
Jordbruksverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Länsstyrelsen i
Norrbottens län, Polismyndigheten i Skåne, Polismyndigheten i Örebro,
Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och landsarkiven, Rikspolisstyrelsen
År 2010
Försvarsmakten (Högkvarteret och Livgardet),
Högskolan i Gävle, Luftfartsverket, Polisen i Jönköping, Sjöfartsverket,
Trafikverket
