Dan Eliasson: »Jag kommer inte in och pekar med hela handen«
Försäkringskassans generaldirektör Dan Eliasson vill se mindre detaljstyrning och större delaktighet för medarbetarna. Han tror att problemen med stress kommer att minska efter de omfattande nyrekryteringarna.
En hierarkisk och hårt styrd organisation där besluten kommer uppifrån utan förankring eller förklaring, med rädsla och lågt förtroende för ledningen. Det var den bild av Försäkringskassan som TNS Sifo gav i en så kallad kulturanalys strax innan Dan Eliasson tillträdde som högste chef i november 2011.
Vad tänkte du när du läste TNS Sifos analys?
– Det var ju en rejäl bredsida. Faktum är att jag log lite grand när jag läste den, jag förstod ännu tydligare varför man ville att jag skulle ta jobbet som högste chef på Försäkringskassan. Hela min arbetsmetod går ut på att skapa delaktighet kring utvecklingsfrågor. Det var en törst efter det som kom till uttryck i den här kulturanalysen.
Blev du förskräckt?
– Det såg sämre ut än jag hade trott. Jag insåg att det fanns väldigt mycket att göra om detta var bilden – och samtidigt väldigt mycket potential. Jag hade många samtal med departementet om förutsättningar och spelregler
innan jag tackade ja till jobbet.
Hur kan en sådan kultur ha uppstått?
– Den viktigaste faktorn var nog att den tidigare ledningen var tvungen att agera ganska hårdhänt 2005–2008 för att sätta en ny organisation på plats. Det var en av de största omorganisationerna i staten i modern historia, och den måste ske väldigt snabbt. Det är klart att det gör ont. I dag finns inga behov av den sortens hårdhet i beslutsfattandet.
Var det ett nödvändigt ont?
– Ja, jag tror att det finns sådana drag. Sedan vet jag inte om man kunde ha gjort det mer ömsint och med större deltagande och delaktighet.
Vad ville du göra konkret?
– Jag kommer inte in och pekar med hela handen, utan lyssnar in. Vi har haft tusentals workshops i alla stora frågor. Där den stora majoriteten finns, dit försöker vi skjuta hela organisationen.
Och hur ser du på resultatet efter två år?
– Jag är nöjd med att vi har samlat oss om målbilder och förhållningssätt. Vi har även börjat jobba mer teambaserat, och vi jobbar lean, som ju är ett sätt för den enskilde medarbetaren att få större möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Men det är fortfarande alltför mycket detaljstyrning. Vi har ett system för ledning, styrning och uppföljning som innebär att vi gör saker som inte har betydelse för kunden.
Hur uppfattar du handläggarnas arbetsmiljö?
– Den varierar i organisationen. Förra vinterhalvåret var den inte så bra som jag skulle önska, på grund av att sjuksiffrorna och vabbandet gick upp. När vi förstod att det var en långsiktig trend tog jag risken att anställa ett antal hundra personer, trots att vi inte hade pengar för det i budgeten. Sedan fick jag lita till min förmåga att övertyga regeringen om att de måste fylla på kassan. Och det gjorde de.
Men det är fortfarande ständig övertid på exempelvis kundcenter.
– Det är en process, det tar tid att lära sig jobbet och det är vår egen personal som ska lära upp de nya. Men vi räknar med att vi nu har en bemanning som innebär att vi kommer att få en betydligt bättre arbetsmiljö.
– Samtidigt anser jag att vi i staten ibland måste acceptera att ha en stressig arbetssituation vid arbetstoppar. Men stressen får inte vara negativ så att vi blir sjuka, och det måste finnas tid till återhämtning.
Ett problem tycks vara att många nyanställda slutar efter kort tid.
– Ja, vi har alldeles för hög rörlighet i storstäderna. Unga människor kommer in, jobbar ett tag och meriterar sig. Men i mellanstora städer som Växjö, Västerås och Falun är det stabilare. Det gör att vi nu för samtal om hur mycket verksamhet vi ska ha i de stora städerna.
Hur pass konkreta samtal?
– Jag sitter inte och funderar på någon nedläggning i Stockholm. Det är snarare när vi växer, utvecklas. Jag tror att det finns en ljusare framtid i de mellanstora städerna, gärna där det finns universitet och högskolor.
Mycket jobb, lite återhämtning
- Jag tycker att min arbetsbelastning är rimlig, det vill säga inte för stor.
Positiva svar: 40 %
Neutrala svar: 23 %
Negativa svar: 37 %
- I mitt arbete finns det utrymme för återhämtning från perioder med hårt arbete.
Positiva svar: 33 %
Neutrala svar: 21 %
Negativa svar: 46 %
Medarbetarna har på en skala från ett till fem fått gradera hur mycket de instämmer med påståendena. Femmor och fyror har tolkats som positiva svar, treor som neutrala och ettor och tvåor som negativa.
Källa: försäkringskassans medarbetarundersökning, tertial 3 2013.
