Bra drag – för hälsans skull
Det finns ingen etablerad definition av vad som är god luftkvalitet, och sambanden mellan ohälsa och faktorer
i inomhusluften är till stora delar outforskade. Men när människor klagar på dålig luft på arbetsplatsen är det ändå nödvändigt att göra något åt saken.
– Man ska ta folk på allvar, säger Gunnar Åhlander på Arbetsmiljöverket.
Men det är ofta svårt att utreda problem med inomhusluften. Att hitta åtgärder som kommer åt roten till det onda är ännu svårare.
Lars Rosell, miljöingenjör vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås, avråder från att börja med att göra luftmätningar.
– Man ska vänta med mätningar, för de kan vara dyra och resultaten är svårtolkade. Det är svårt att peka ut vilka ämnen som gör folk sjuka. Man får en massa värden, men det är svårt att koppla dem till hälsa. På kontor stöter man normalt inte på några halter som ens ligger i närheten av Arbetsmiljöverkets gränsvärden.
Gunnar Åhlander tycker att man först bör undersöka ventilationen.
– Det kan vara så enkelt att man har för låga luftflöden. Man behöver också säkerställa att temperaturen är lämplig.
Lars Rosell rekommenderar den utredningsmetodik som den ideella föreningen Swesiaq förespråkar. Swesiaq arbetar för att öka kunskaperna om inomhusmiljö. Föreningens utgångspunkt är att huvudorsaken till många innemiljöproblem är luftföroreningar och att människor är olika känsliga för sådana miljöfaktorer.
Växter äter koldioxid
Människor behöver syre och alstrar koldioxid. Växter »äter« koldioxid och producerar syre. Under det kalla krigets rymdkapplöpning drömde forskare om den självförsörjande rymdstationen. På båda sidor om järnridån gjordes försök med växter. Nasa fann att krukväxten svärmorstunga, Sansevieria trifasciata, kan minska luftföroreningar.
– Men man har inte kunnat peka på någon avgörande betydelse för koldioxidhalten trots att man hållit hela växthus, säger Gunnar Åhlander på Arbetsmiljöverket.
Luddiga krav
Föreskrifterna om luftkvalitet är luddiga. Uteluft ska tillföras i »tillräcklig mängd« och luften ska vara så fri från föroreningar »som är praktiskt möjligt«.
– Vi ska ställa funktionskrav. Men det kan vara ett dilemma att reglerna är lite diffusa. I enskilda ärenden ställer vi ofta mer specifika krav på ventilationen och luftkvaliteten, säger Gunnar Åhlander på Arbetsmiljöverket.
7 liter
Så mycket uteluft per person och sekund bör tillföras lokaler där man utför stillasittande arbete, enligt rekommendation från Arbetsmiljöverket.
Checklista: Så utreds problemen
Föreningen Swesiaq har tagit fram en checklista för utredningar av problem med innemiljön:
- Definiera uppdraget tydligt.
- Gör en översiktlig genomgång av problemet.
- Kartlägg problemen med en enkät till de berörda.
- Klarlägg förhållandena – mät ventilation och fukt.
- Bedöm misstänkta, relevanta brister.
- Utred bristerna.
- Sammanfatta och ange möjliga orsakssamband.
- Föreslå möjliga åtgärder.
- Skriv en utförlig rapport.
- Följ upp resultatet.
Läs mer på www.swesiaq.se.