Avtalet avgör dina lediga dagar
Om ett par månader är det dags för semester. Det är inte alltid som arbetsgivarens och de anställdas önskemål sammanfaller – då styr lag och avtal rätten till ledighet.
Den som har semester har rätt att vara helt ledig och ska inte behöva ha koll på vare sig mejl eller telefon. Den som måste vara tillgänglig för arbetsgivaren ska få ersättning för det.
Är inte arbetsgivare och arbetstagare överens om när semestern ska tas ut får arbetsgivaren bestämma. Men arbetstagaren måste få beslutet två månader i förväg. Och arbetstagaren har rätt till fyra veckors semester under perioden juni till augusti, om inte annat har avtalats.
Sedan 1975 ger lagen alla anställda 25 dagars betald semester. Kollektivavtal kan ersätta det som regleras i semesterlagen, men får inte ge sämre villkor. De som arbetar på statliga myndigheter, och omfattas av avtalen med Arbetsgivarverket, har exempelvis 28 dagars semester till och med det år de fyller 29. Det ökar till 31 dagar det år de fyller 30 och 35 dagar det år de fyller 40.
Grundregeln i STs avtal med Almega inom branscherna kommunikation och spårtrafik är 25 dagars semester. Anställda som saknar rätt till övertidskompensation har fler semesterdagar.
Ibland hörs önskemål om att lyfta semestervillkoren i avtalsförhandlingarna. Men den frågan är inte prioriterad i den avtalsrörelse som just har påbörjats, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
– Vi har inte växlat yrkanden än, men vi vet sedan tidigare att arbetsgivarsidans önskemål snarare är ett minskat antal semester-
dagar.
Två av tre är långlediga
Enligt forskaren Gunilla Burell vid Uppsala universitet behöver kroppen en sammanhängande ledighet, särskilt om man känner sig trött och stressad. Utan längre återhämtning riskerar vi på sikt att få hjärt- och kärlsjukdomar, enligt Hjärt- och Lungfonden. I en undersökning från 2009 svarade var tredje svensk att de inte hade möjlighet till långledigt. 64 procent var lediga minst fyra veckor i följd.
4 tips för en stressfri semester
Forskaren Aleksander Perski på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet ger råd för en avkopplande semester:
- Sov så mycket du har lust med.
- Gör det motsatta mot vad du brukar göra. Är du jätteaktiv på jobbet – ta en passiv semester. Är du passiv på jobbet, exempelvis sitter mycket, rör på dig mycket.
- Planera inte för mycket. För mycket planering kan också skapa stress.
- Skapa kommunikationsfria zoner. Stäng av mejl och mobil och ta en ordentlig paus från jobbet.
Semesterns historia
- 1938. Två veckors semester för alla arbetare enligt lag.
- 1946. Tre veckors semester för alla ungdomar under 18 år.
- 1951. Tre veckors semester för alla anställda.
- 1963. Fyra veckors semester för alla.
- 1975. Fem veckors semester för alla.