Arbetslösa tyskar i skottgluggen
Långtidsarbetslösa måste leva upp sina sparpengar innan de får a-kassa. De kan också tvingas flytta till billiga lägenheter. På så sätt vill socialdemokrater och gröna minska statens utgifter. Men protesterna är massiva – och riktas mot arbetsförmedlarna.
Platsen är arbetsförmedlingen Berlin Mitte, ett par hundra meter från Checkpoint Charlie och den forna gränsen till DDR. I korridorerna patrullerar vakter i blå kostymer. Via sina walkie-talkies kan de snabbt tillkalla Berlinpolisens kravallstyrka – ifall några av »kunderna« blir besvärliga. Bara i centrala Berlin är »kundernas« antal 123916, i hela Tyskland 5,2 miljoner.
–Kunder är vår beteckning för arbetslösa. Ordet arbetslös kan nämligen uppfattas som nedsättande, förklarar Gabriella Richter som tidigare var arbetsförmedlare men nu tillhör informationsenheten.
Försök till ockupation
Sedan den 1 januari 2005 har arbetsförmedlingarna blivit måltavlor för stora protester. Anledningen är att a-kassa och socialbidrag slagits samman. På så sätt hoppas staten kunna spara upp till två miljarder euro årligen. Den som är långtidsarbetslös och vägras a-kassa får inte längre socialbidrag, utan är i princip hänvisad till välgörenhet. Besluten tas av Berlin Mittes cirka 700 arbetsförmedlare, vilket retar dem som får avslag.
–I januari råkade vi ut för ett försök till ockupation. Autonoma anarkister ville storma byggnaden, säger Gabriella Richter.
Samma sak inträffade vid flera arbetsförmedlingar i Tyskland. I Berlin Mitte var polisen snabbt på plats, med följd att stormningen misslyckades. Vid en närbelägen filial lyckades dock en grupp »kunder« tränga sig in. Vid handgemäng med personalen skadades en arbetsförmedlare. Andra blev utsatta för ägg- och färgkastning.
–Missnöjda kunder borde vända sig till politikerna i förbundsdagen. Det är inte vi som stiftar lagarna, säger Gabriella Richter.
Men förbundsdagspolitikerna har infört demonstrationsförbud i kvarteren runt Riksdagshuset, beläget knappt två kilometer luftvägen från arbetsförmedlingen. Arbetslösa som dyker upp med plakat blir omedelbart gripna.
Gehör för åtstramningarna
–Utanför arbetsförmedlingarna är det dock fritt fram att demonstrera mot »Hartz 4«, säger Gabriella Richter.
Det är namnet på lagen som förändrat stödet till långtidsarbetslösa. Den är uppkallad efter statlige utredaren Peter Hartz. Han har länge förespråkat åtstramningar och fått gehör hos den rödgröna regeringskoalitionen.
Siffran fyra avser det fjärde åtgärdspaketet på kort tid. I folkmun kallas lagen för »Armut pro Gesetz«, fattigdom genom lag. Den innebär att arbetslösa som vill ha a-kassa först måste leva upp sina besparingar. Visserligen finns fribelopp, men åldern är avgörande för beloppens storlek. Personer som är 38 år gamla får högst ha en förmögenhet på 69 000 kronor, inklusive kontanter, bilar och annan egendom. De som är födda före 1948 får däremot ha 307 000 kronor.
Måsta sälja sin kolonilott
–Beloppet kan tyckas högt, säger arbetslöse kocken Jürgen Priezel, som letar efter jobb vid en av arbetsförmedlingens dataterminaler. I mitt fall innebär det att jag måste sälja min kolonilott, annars får jag ingen a-kassa. Men kolonilotten betyder mycket för mig. Jag vägrar sälja under tvång.
Den nya tyska modellen innebär också att rätten till a-kassa kopplas till hushållets storlek. Medan en ensamstående kan få a-kassa på maximalt 3 239 kronor i månaden riskerar en gift eller sammanboende att få noll kronor – om partnern anses ha stor förmögenhet eller ett välbetalt arbete.
–Dessutom ska vi kontrollera att kunderna anpassar levnadsvanorna till privatekonomin, säger Heike Habraneck. Hon är arbetsförmedlare och tillika ordförande i fackklubben vid Berlin Mitte.
Den som har en stor och energiförbrukande bil kan uppmanas att sälja densamma. Och den som har en stor och dyr lägenhet kan uppmanas att flytta. I princip är det bara tillåtet med 50 kvadratmeter per person plus 10 för varje extra person i hushållet.
–Men det finns också fördelar med systemet, förklarar Fredi Kessner, som är sjuksköterska och uppbär den nya a-kassan. Utöver a-kassa betalas automatiskt ersättning för hyra och värmekostnader. Likaså extra bidrag för alla barn i hushållet.
I hennes fall betyder det att hon själv får 311 euro, hennes arbetslöse man 311, tonårssonen 276, yngre dottern 207 och parets baby 207. Sammanlagt 1312 euro, 11 940 kronor skattefritt plus hyran. Dessutom tillåter reglerna att paret extraknäckar åt välgörenhetsorganisationer. Arbetslösa får nämligen tjäna en viss summa skattefritt per månad, utan avdrag på a-kassan. Ju mer extraknäck desto större fribelopp.
Måste fråga före bilköpet
–Tanken är god, men i gengäld är vi utsatta för en mycket noggrann kontroll, säger Fredi Kessner.
Hon berättar att hennes man är arbetslös läkare, men att han har goda möjligheter att få jobb i östra Tyskland. Men för att kunna åka fram och tillbaka till Berlin behöver han kanske skaffa bil. Valet av bilmodell och bilstorlek kan dessvärre leda till problem.
–Vi måste nog först fråga arbetsförmedlingen, säger Fredi Kessner.
Hos arbetsförmedlarna växer missnöjet. I Berlin Mitte förväntas en förmedlare hjälpa upp till 70 arbetssökande varje dag. Det räcker till knappt sju minuter per person. Under den korta tiden ska även bilmodeller och försäljning av kolonilotter diskuteras.
–Vem som helst kan räkna ut att systemet inte fungerar, hävdar fackordförande Heike Habraneck. Därför har personalen tvingats jobba övertid till klockan 22.00 på vardagskvällar och extra på lördagar. Följden har blivit att ett stort antal medarbetare gått in i väggen av stress och utmattning.
Hennes kollega Gabriella Richter förklarar att personalen värjer sig med en stor portion galghumor. Precis som under DDR-tiden har elaka vitsar blivit ett vapen mot politiska beslut.
Fick jobb – på förmedlingen
–Den allra senaste handlar om arbetsförmedlingens tjocka branddörrar och går så här; »Vet du varför dörrarna är så tjocka? Jo, för att personalen ska kunna fortsätta jobba – även om arbetsförmedlingen brinner ner«. Haha!
Innanför några av branddörrarna sitter två unga kvinnor och väntar. Men de är inga »kunder« längre.
–Nej, vi har just fått arbete – sex månaders projektanställning på arbetsförmedlingen, säger den ena. Här tycks finnas ett väldigt stort behov av vikarier och extra personal.
Den tyska a-kassan
o I Tyskland handläggs inte a-kassan av fackförbunden. Den som är anställd betalar istället avgifter till en offentlig a-kassa.
o Arbetslöshetsersättningen är uppdelad i två etapper. Det första året betalar kassan ut 60 procent av den tidigare lönen, så kallad »arbetslöshetsersättning 1«. Men efter ett år måste den sökande ansöka om »arbetslöshetsersättning 2«. Det är en sammanslagning av a-kassa och socialbidrag. Alla bidragstagare får lika mycket pengar, oavsett tidigare inkomst.
o Omläggningen ingår i regeringens reformprogram »Agenda 2010«. Syftet är att anpassa statens utgifter till statens inkomster och bevara välfärdsstaten, men på en annan nivå än tidigare.
