Vilsen kartkommitté
Ansvarskommittén glömmer bort statens viktiga roll för den regionala utvecklingen. Och det är fel att driva igenom en genomgripande förändring utan att väljarna får säga sitt.
Skall staten bara finnas i Stockholm? Skall statens regionala verksamhet kommunaliseras? Skall den upparbetade struktur som länen innebär för medborgarna försvinna? Skall alla tusentals nätverk som länen utgör ram för suddas ut?
Jag är rädd för att Ansvarskommitténs förslag, om det genomförs, innebär att många barn kastas ut med badvattnet.
I stället för att fylla existerande län och strukturer med modernt innehåll rör man till det genom att vägra ta itu med de grundläggande problemen och kapitulerar genom att rita nya kartor.
I slutet på 1800-talet satt kolonialmakterna i europeiska huvudstäder och ritade kartor över Afrika. Det blev inte bra och Afrika lider fortfarande av de konstgjorda gränser som delar in denna kontinent.
Nu vill Ansvarskommittén göra om Sverige genom att i stället för län dela in landet i ett antal regioner med just konstlade gränser som kommit till vid skrivbordet. Det kan sluta illa.
Regional indelning måste bygga på något mer än godtyckligt uppsatta kriterier om den skall få den legitimitet som är grundläggande för att en region skall fungera väl.
Mycket av debatten kring Ansvarskommitténs förslag bygger på felsynen att regional utveckling kan ske utan att staten finns med. Ge regionerna makt så löser det sig, ropas det. Men det är just det som inte kommer att ske.
Mycket av det som driver fram regional utveckling handlar just om statlig infrastruktur. Som landshövding ser man varje dag vikten av att staten finns med i det regionala utvecklingsarbetet. Hur stora och starka regioner vi än skapar kan de helt enkelt inte ensamma klara av de tunga utvecklingsprojekten. Av två skäl: Dels är dessa projekt enormt kostnadskrävande, dels måste de för att fungera samordnas nationellt och numera också europeiskt.
Det är där staten har sin roll. Giv staten vad staten tillhör och regionerna vad som på dem ankommer, men i samverkan. Det går inte att bygga ett Sverige utan statlig samordning av viktiga sektorer. Ingen har väl på fullt allvar tänkt sig att avskaffa riksdagen och överföra lagstiftningsmakten till regionparlament.
Statens regionala administration kan förbättras, samordnas och moderniseras. Men det gör man genom att ta itu med sakfrågorna, inte genom att sätta sig vid kartritningsbordet.
Ansvarskommittén har hamnat snett. Att mellan två val driva igenom de mest genomgripande förändringarna av svensk regional indelning under de senaste fyrahundra åren är ur demokratisk synpunkt upprörande. Sjukvårdsproblematiken och statens regionala verksamhet bör utredas på nytt. Sedan skall väljarna i val få säga sitt. I avvaktan på detta bör Ansvarskommitténs förslag inte föranleda någon åtgärd.
Anders Björck
Landshövding i Uppsala län
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
