Utredningsförslag hotar insynen i rättsprocesser
En utredning har föreslagit att förundersökningsprotokoll ska sekretessbeläggas tills dom har fallit. Det skulle innebära att möjligheten till granskning kraftigt inskränks, vilket riskerar att undergräva tilltron till rättsväsendet, skriver fyra företrädare för Föreningen Grävande Journalister.
Det förslag som en statlig utredning presenterade i juni om att sekretessbelägga åklagares förundersökningsprotokoll tills dom har fallit har fått vågorna att gå höga bland journalister.
Åtskilliga av våra medlemmar i Föreningen Grävande Journalister arbetar med att granska rättsväsendet och för dem är förundersökningsprotokoll ett av de viktigaste redskapen i verktygslådan. Här finns inte bara förhör och teknisk bevisning, utan också tjänsteanteckningar och ibland även övervakningsfilmer. Det ger möjlighet att från en seriös källa få en både övergripande och detaljerad bild av det brott som begåtts.
Genom att analysera förhör, teknisk bevisning och tjänsteanteckningar kan man undersöka om polisen gjort sitt arbete på ett korrekt och objektivt sätt.
Men skulle man inte kunna vänta med dessa granskningar tills dom har fallit?
I praktiken nej. Sveriges redaktioner är resursmässigt pressade och det är inte sannolikt att man efter meddelad dom väljer att lägga resurser på en efterhandsgranskning av förundersökningar. De mest spektakulära rättsfallen kommer säkert att följas upp, men inte de övriga. Ofta dröjer det också lång tid, ibland flera år, från åtal till dom.
Det finns även fall där det aldrig faller någon dom. Det mest iögonfallande exemplet är Palmeutredningen, där åklagaren i juni 2020 fattade det historiska beslutet att lägga ned förundersökningen eftersom den utpekade misstänkte mördaren var död. Sedan dess har utredningen blivit offentlig och åklagarens tes och beslut har fått motta hård kritik. Det har skrivits uppmärksammade och prisbelönta böcker, varav en belönats med Guldspaden, och publicerats en stor mängd artiklar, reportage och nyhetsinslag. Så som vi förstår förslaget hade inget av detta varit möjligt, om de nu föreslagna ändringarna hade genomförts. Det innebär att allmänheten hade nekats insyn i den kanske viktigaste polisutredningen någonsin i Sverige.
Förundersökningsprotokollen är också viktiga för att kunna ge allmänheten en förklaring till rättens dom i de fall förhandlingen sker bakom stängda dörrar.
Ett exempel är de unikt hårda påföljderna för de unga gärningsmännen som begått tre mord i två barnfamiljer i Västberga och Tullinge utanför Stockholm. Här dömdes en 15-åring till tio års fängelse och en 16-åring till tolv års fängelse, utan att allmänheten eller journalister fått sitta med under rättegången. Men genom förundersökningen får man en insyn i det hänsynslösa och brutala våldet och därmed en ökad förståelse för hur domstolen resonerade när den beslutade om påföljderna.
Att stänga dörrarna under rättegångar, och därmed stänga journalister ute, är något som blir allt vanligare i Sverige, ofta med hänvisning till brottens karaktär och gärningsmännens unga ålder.
De som anser att förundersökningsprotokollen borde sekretessbeläggas nämner ibland Danmark som ett exempel på hur väl detta system fungerar. Men det argumentet haltar betänkligt, eftersom rättegångarna i Danmark som regel är öppna.
I fallet Peter Madsen, som dömts för två mord och åtta mordförsök i Malmö, fick journalisterna under rättegången tillgång till mycket material, bland annat tämligen brutalt bildmaterial. Detta, menar flera journalister som vi pratat med, kompenserar delvis för att förundersökningsprotokollet är hemligt.
Det finns redan i dag en möjlighet att sekretessbelägga bilagor till förundersökningen eller enskilda uppgifter, för att exempelvis skydda vittnen i fall där detta är nödvändigt. Det gör det svårt att se någon annan potentiell vinning i att förundersökningarna som huvudregel ska sekretessbeläggas i sin helhet än att myndigheterna slipper de sekretessprövningar de i dag är ålagda att göra.
Sammantaget blir effekten av förslaget att göra förundersökningsprotokoll hemliga att en ridå faller ned över det svenska rättsväsendet. I detta mörker blir det lättare för rykten och felaktigheter att få fäste. Det kommer att bli svårt att kontrollera om källor talar sanning. Granskningar försvåras eller omöjliggörs helt. Det leder i förlängningen till att allmänheten inte får den information som är en demokratisk rättighet och tilltron till rättsväsendet riskerar därmed att undergrävas.
Ulla Sätereie
Ordförande, Föreningen Grävande Journalister
Tobias Andersson Åkerblom
Styrelseledamot, Föreningen Grävande journalister
Anneli Megner Arn
Styrelseledamot, Föreningen Grävande journalister
Rolf Lunneborg
Styrelseledamot, Föreningen Grävande journalister
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
