Tillsätt bättre chefer
Olaglig avskiljning av minderåriga, kriminellt aktiv vårdpersonal. Inslagen om bristerna inom den särskilda ungdomsvården har duggat tätt i media de senaste åren, dessvärre inte helt utan grund.
I botten ligger en kris i ledningsfunktionen som till stor del är ett arv från tiden före 1994, då Statens Institutionsstyrelse (SiS) övertog ansvaret för ungdomsvården från kommunerna. Idag står SiS inför ett vägval – vilken ledningsmodell är den mest effektiva för den unga myndigheten – den nuvarande med ärvda livstidsanställda manliga 55+ chefer, eller en moderniserad ledningsmodell?
SVTs avslöjanden 1999 av grava missförhållanden på Hammargården i Ekerö utanför Stockholm, riktade ljuset mot den särskilda ungdomsvården. Utöver en undermålig behandling av socialt och kriminellt tyngda ungdomar, bestod delar av personalgruppen av kriminellt hårt belastade personer. Tyvärr utgör Hammargården inget isolerat exempel. SVT har också avslöjat att olaglig avskiljning förekommit inom SiS verksamhet. Det finns dessutom exempel på avdelningar som uppvisar så stora etiska problem i behandlingsarbetet att personal har valt att sluta eller begärt förflyttning. Ansvaret för missförhållandena vilar tungt på SiS ledningsfunktion, från generaldirektören till de enskilda institutionscheferna.
Regeringens motiv för att bilda SiS utgick från ett stort behov av att utveckla och samordna metoderna för ungdomsvården i landet. Vid övergången ärvde SiS, förutom en föråldrad behandlingskultur, ett stort antal chefer som saknade adekvat utbildning och kompetens för det nya uppdraget. Chefer, vars förändringsbenägenhet inte har motsvarat ungdomsvårdens behov av utveckling. Därmed inte sagt att alla manliga 55+ chefer är dåliga och att allt inom SiS är nattsvart. Absolut inte, det finns flera lysande exempel på det motsatta.
I en undersökning som Statstjänstemannaförbundet gjorde 1999 framkom att många statligt anställda upplever att taket för den öppna diskussionen och kritiken har sänkts under de senaste åren. På flera institutioner har fackligt förtroendevalda hoppat av sina uppdrag till följd av en upplevelse av utsatthet, försämrade utvecklingsmöjligheter och en negativ löneutveckling. Något som bl a har resulterat i svårigheter att besätta fackliga poster.
Efter att, som facklig talesman, framfört omfattande kritik av arbetsledningen på Tunagården i Malmö avsade jag mig själv mitt lokala fackliga uppdrag. Orsaken var den hårt utsatta situation jag hamnade i som medlemmarnas ”budbärare” i relation till arbetsledningen. Vid en granskning av Tunagården verifierade Arbetsmiljöverket fackets kritik på samtliga punkter.
För att SiS ska utvecklas positivt, måste regering och riksdag tillse att den unga myndigheten får nödvändiga resurser och direktiv för att utveckla ledningsfunktionen. Innehållet i Britta Lejons ”Öppna Sverige-kampanj” för att ”höja taket” på landets arbetsplatser, måste förankras inom SiS alla led.
Jag föreslår också att:
- Samtliga chefsuppdrag övergår från tillsvidareanställningar till tidsbestämda förordnanden.
- Efter varje förordnandeperiod omprövas chefen av arbetsgivaren och de fackliga organisationerna.
- Om förtroendet för en chef inte är tillfredställande, måste en handlingsplan upprättas med målet att uppnå nödvändigt förtroende.
- Höj chefslönerna och ge dem rimliga ”fallskärmar” som utlöses vid förverkat förtroende.
Utan att försvara orimligt höga chefslöner och fallskärmar inom den privata sektorn, utgör det ett system som ger en viss flexibilitet i ledningsfunktionen, vilket SiS saknar idag. Fördelar som skulle kunna bidra till att lösa den förlamning som flera behandlingsenheter genomlider, till följd av inkompetenta och nästintill oavsättbara chefer med otillräckligt stöd bland sina medarbetare.
Även om det är en svår diskussion, med tanke på att den kan drabba personer i slutfasen av sin yrkeskarriär och dessutom fackliga medlemmar, måste ändå SiS och de fackliga organisationerna resa frågan: Vilken ledningsmodell är den mest effektiva med avseende på personalens arbetsmiljö och kvalitén på den framtida verksamheten?
Ska SiS fortsätta verka med den nuvarande modellen, eller bör den ersättas av en moderniserad sådan? Om SiS inte anser det möjligt att snabbt genomföra förändringen har man ändå ett gyllene tillfälle under de kommande åren, då många pensionsavgångar är i sikte.
Genom pensionsavgångar och fördelaktiga förtidspensionsavtal torde det vara möjligt att relativt snabbt modernisera SiS ledningsfunktion. Det vore högst olyckligt om SiS inte griper tillfället, eftersom det inte räcker med enbart utbildningsinsatser för att de ärvda manliga 55+ cheferna ska uppnå en standard som det anstår en modern myndighet.
Gay Glans
Fotnot: Den särskilda ungdomsvården regleras genom LVU, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) och LSU, lag om verkställighet av sluten ungdomsvård (1998:603).
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
