STs avgiftssystem missgynnar lågavlönade
I en insändare i ST Press 8/2006 ställde jag frågan varför STs avgiftssystem missgynnar lågavlönade, eftersom fackavgiften inte ökar när man tjänar mer än 17000 kr i månaden. Jag har inte fått något svar och gör därför ett nytt försök att ställa min fråga:
Varför tar inte ST ut fackavgiften som procent på lönen, som många andra fackförbund? Det skulle bli mer rättvist för alla medlemmar. Som det är nu så får vi låginkomsttagare betala en större andel av inkomsten.
En universitetsanställd
Svar: Först en ursäkt för att du inte tidigare har fått svar. Storleken på medlemsavgiften till ST avgörs av inkomsten. Förbundets avgiftssystem har tolv inkomsttrappsteg. Trappan börjar vid en månadsinkomst på mindre än 7000 kronor i månaden och slutar med en klass för dem som tjänar över 17000 kronor.
Vad som är rättvist kan diskuteras. Å ena sidan kan man säga att medlemsavgiftens storlek strikt ska följa inkomsten. Å andra sidan kan man säga att alla ska betala lika mycket eftersom alla medlemmar har rätt till samma service och stöd. STs avgiftssystem är en avvägning mellan dessa två principer.
Det är i huvudsak förbund inom LO som har procentuell medlemsavgift. (LO-förbundens avgifter är generellt betydligt högre.) Inom Saco har avgiftssystemen ofta så få inkomsttrappsteg som möjligt. De flesta förbund inom TCO har system som påminner om STs. Även på det sättet kan man säga att STs avgiftssystem är en medelväg.
Dag Andersson
Förbundssekreterare, ST
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.