Stoppa terrorismen
Med martyrens hela förtvivlan klagar Göran Greider (Statstjänstemannen nr 1) över att terroristerna från kravallerna i Göteborg i juni fått för stränga ”straff”. Greider omnämner de sten- och brandbombskastande terroristerna som ”den som är ung och samhällskritisk”. (Jag tycker Staten har varit snäll mot terroristerna; de fick ju slå sönder och bränna ned en hel boulevard). Men de fick ändå inte röna den uppskattning de var värda. Man försökte, så långt det var möjligt, att undvika person- och egendomsskador. Otack är världens lön.
Säkert är det fler än jag som är dödströtta på att terroristerna i Göteborg betraktas och behandlas som martyrer, med den skottskadade Hannes Westberg som övermartyr. Bilderna på hur han besköts har vevats om och om och om igen i TV. Mig veterligen har aldrig någon närbild visats på den polisman som slogs medvetslös.
Naturligtvis har Greider rätt att hysa åsikten som sådan; åsiktsfriheten gäller även honom. Men det skrämmande är att han och hans meningsfränder alltid får stå oemotsagda. Det är skäl att påminna om att det är just det demokratiska välfärdssamhället innefattande åsikts- och yttrandefrihet som terroristerna vill utplåna.
I Sverige, och numera hela Europa, har vi inte adekvata straff som står i proportion till brottet. Terrorister kallas ”demonstranter” och ”aktivister”. Är inte det ett hån mot alla seriöst syftande ungdomar i olika politiska läger? Om huliganerna fick som de ville skulle samhället ödeläggas och ingenting fungera. Inte sjukvården och räddningstjänsten heller. Hannes Westberg tog glatt och villigt emot hjälp av ”det ruttna kapitalistiska samhället”. Skadade terrorister blir omhändertagna och får den bästa vård. I och med att något sådant kan hända, känner man nästan motvilja mot att vara blodgivare och organdonator.
Det har påståtts att det här rörde sig om fattiga, hungriga stackare som desperat sökte uppmärksamhet på sin eländiga livssituation. Det påståendet köper ingen förnuftig människa! Terroristerna kom från alla håll, från Göteborg till Australien. Har man råd att resa land och rike runt, tvärs över Europa och tvärs över jordklotet enkom för att kasta gatsten och brandbomber, då är man ingen fattig, hungrig stackare!
Jag har t o m hört jämförelser med skotten i Ådalen 1931. De som påstår något sådant borde medvetandegöras om vilken skändlighet de begår mot demonstranterna i Ådalen och minnet av dem. Arbetarna som demonstrerade där gjorde det för att de var hungriga. De i Göteborg var ju dästa överklassungdomar som aldrig gjort ett handtag i sitt liv, som har allt och inte har någonting mer att önska, är uttråkade och inte har fantasi nog att göra något konstruktivt av sitt liv.
Jag hörde talas om en man, nu över 90 år, som var med i Ådalen. Han kände sig kränkt över att man drog jämförelser med skotten i Ådalen. Vad ska vi med en polismakt till om polisen inte ska ha rätt att försvara vare sig allmänheten eller sig själv? Måste inte rättstryggheten garanteras? Och hur ska vi bete oss om landet blir överfallet militärt?
Jag kommer aldrig att förstå varför dessa terrorhandlingar är att beundra. Och säkert vill många med mig se att terrorismen inte tillåts breda ut sig och att alla de miljoner som kriminaliteten kostar går till dem som har det svårt istället.
Lena Wallin
Pensionär
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.