Statsanställda kvinnors arbete undervärderas
Staten som arbetsgivare borde vara ett föredöme i arbetet för ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Men i dag är verkligheten en annan, skriver Anita Harriman och Sara Jonasson Ginters. I kvinnodominerade yrken inom staten är lönen i genomsnitt 9 procent eller 3 400 kronor lägre per månad än i andra jämförbara yrken, visar Lönelotsarnas granskning.
I tre av fyra yrken på arbetsmarknaden har män högre lön än kvinnor i samma yrke. Men den stora löneskillnaden mellan kvinnor och män är strukturell. Det betalar sig helt enkelt bättre att vara man.
Lönelotsarna kartlägger och analyserar årligen de strukturella löneskillnaderna på arbetsmarknaden. Syftet är att komplettera Medlingsinstitutets årliga beräkningar och ge en fullständig bild av löneskillnaderna mellan kvinnor och män i lika och likvärdiga yrken. Ett mönster syns tydligt där kvinnodominerade yrken värderas lägre, med lägre lön som följd, trots lika höga krav i arbetet.
Likvärdiga yrken har definierats genom att yrkenas krav – som utbildning och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden – har vägts samman. Det är en systematisk metod som ger underlag för att jämföra yrken som är olika men ändå kan anses likvärdiga när man summerar arbetskraven, vilket är samma kriterier som anges i diskrimineringslagen vid bedömning av likvärdiga arbeten.
I en rapport från 2017 har Lönelotsarna beräknat summan av den strukturella löneskillnaden på den svenska arbetsmarknaden till 76 miljarder kronor per år. Studien var den första i sitt slag som jämför löner i yrken som kan betraktas som likvärdiga på hela arbetsmarknaden.
Förra årets beräkningar visade att skillnaden mellan den genomsnittliga lönen i kvinnodominerade yrken och övriga likvärdiga yrken var 15 procent eller 5 200 kronor per månad till kvinnodominerade yrkens nackdel. Den systematik med vilken kvinnors arbete och kvinnodominerade arbeten bedöms och lönesätts lägre är slående.
Staten som arbetsgivare borde vara ett föredöme i arbetet för ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Men i dag är verkligheten en annan.
I vår senaste rapport från 2019 gör vi en djupdykning inom den statliga sektorn, och kan visa att löneskillnaderna inom staten följer samma systematik som på den övriga arbetsmarknaden. Oavsett om vi studerar samma yrken eller likvärdiga yrken, ålder eller utbildningsnivå, är mönstret tydligt. Kvinnor tjänar mindre än män inom de flesta yrken. I kvinnodominerade yrken inom staten är lönen i genomsnitt 9 procent eller 3 400 kronor lägre per månad än i andra jämförbara yrken.
Kan förklaringarna ligga i diskriminerande strukturer inom den statliga förvaltningen, i form av att kvinnors arbetsuppgifter värderas som mindre kvalificerade än mäns? Är det ett uttryck för att kvinnors kompetens värderas lägre? Eller värderar chefer och rekryteringsansvariga kvinnors arbetsuppgifter som enklare? Eller är karriärmöjligheterna fortfarande bättre för män än för kvinnor?
Hur är det möjligt att staten som arbetsgivare inte ser det genomgående mönstret? Var finns viljan till reflektion och en lönepolitik för jämställda löner? Vi uppmanar de statliga myndigheterna att med ett aktivt arbete där årliga lönekartläggningar är ett av verktygen se till att könsrelaterade löneskillnader förpassas till historien.
Anita Harriman och Sara Jonasson Ginters, Lönelotsarna
Lönelotsarna är en plattform för en grupp samarbetande fristående konsulter som arbetar med alla delar inom lönebildningen.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
