Stark stat förutsättning för den svenska modellen
Ibland undrar jag om regeringen verkligen förstår följderna av de förändringar som nu sker, skriver STs ordförande Annette Carnhede om planerna på att sälja ut fler statliga verksamheter.
Just nu genomförs stora förändringar på det statliga området. Försäljningen av statliga företag som har viktiga samhällsuppdrag och bidrar med miljarder till statskassan är bara ett exempel på det.
Alla vi som har erfarenhet av statlig verksamhet förstår dess betydelse – men jag undrar om resten av svenska folket är medvetet om omfattningen och resultatet av de förändringar som nu sker. Ibland undrar jag också om regeringen verkligen förstår följderna av de åtgärder man genomför. Jag vill att regeringen nu lugnar sig och tänker efter en gång till innan det är för sent.
Grunden för statlig verksamhet är en nationellt sammanhållen rättstillämpning och likabehandling, öppenhet och demokratisk insyn. Dessa grundstenar i den svenska modellen är nu hotade. Denna utveckling uppmärksammas också i boken Stat till salu av journalisten Bengt Rolfer som ST presenterat i dagarna.
Vi ser tre tydliga tendenser:
1. Statliga verksamheter säljs till privata intressen eller bolagiseras.
Delar av Vägverket och Banverket ska bli bolag och förvaltningsminister Mats Odell har gjort klart att han gärna ser att dessa viktiga delar av vår infrastruktur säljs ut till privata intressen. Låt mig påminna om hur det gick när Storbritannien privatiserade järnvägen. Underhåll och säkerhet blev gravt eftersatt och efter flera svåra olyckor återförstatligade man den.
Erfarenheten av tidigare bolagiseringar är också en varning. Posten och SJ var med i den första vågen för snart 20 år sedan. Nu är postkontoren nedlagda och Postens konkurrenter kan satsa på lönsam postverksamhet medan Posten också måste sköta de olönsamma verksamheterna. SJ har konkurrens av bolag som konkurrerar med sämre arbetsvillkor. Utländska post- och tågmonopol har fått tillträde till svensk marknad, men våra bolag nekas tillträde till deras hemmamarknader.
2. Kommuner och regioner vill i ökad utsträckning ta över statliga uppgifter.
Enligt ett utredningsförslag ska flera statliga flygplatser säljas till regionala intressen, vilket illustrerar den övergripande frågan om ansvarsfördelning mellan stat och kommuner/regioner. Inom många områden finns en strävan från lokal och regional nivå att sköta statliga uppgifter. Nu pågår en diskussion om att dela upp Sverige i nya regioner. Jag anser att man i stället borde diskutera vilken beslutsnivå som är den rätta i olika frågor och att man där anlägger ett tydligare nationellt perspektiv.
När revir byggs inom det egna landet sker en urholkning av den generella tilllämpningen av infrastrukturen och välfärden. Det mest bekymmersamma är de växande bristerna i rättstillämpningen. Det hänger samman med att kommunerna övertagit betydande delar av rättstillämpningen, både när det gäller sådant som regleras i europeiska direktiv och sådant som regleras i svensk lag. Samtidigt saknar staten möjlighet att ingripa om något går snett på den kommunala nivån.
3. Fler beslut flyttas från nationell till europeisk nivå.
Att vi är med i EU och att en del beslut därmed flyttats från nationell till europeisk nivå är inget vi vill eller kortsiktigt kan göra något åt. Men i övrigt rör det sig om frågor där vi i Sverige själva kan bestämma hur vi vill ha det.
Vi kan själva bestämma att behålla våra gemensamma tillgångar och inte sälja dem till ägare vars främsta intresse är att gå med vinst. Vi kan själva bestämma att staten ska ha ansvaret för rättssäkra och likvärdiga myndighetsbeslut över hela landet i stället för att flytta ner detta ansvar till kommunerna med risk att besluten varierar beroende på var man bor.
ST slår vakt om värden som öppenhet, rättssäkerhet och likabehandling. Det är värden som är alltför viktiga för att säljas ut till högstbjudande.
Annette Carnhede
Ordförande i Fackförbundet ST
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
