Skyll inte på kassans anställda

DEBATT: FÖRSÄKRINGSKASSAN2010-03-02

Nedskärningar, regeländringar och en onyanserad mediebild hotar arbetsmiljön för Försäkringskassans personal. Det skriver Thomas Åding, förtroendevald och kassaanställd.

De senaste åren har det varit stort fokus från massmedier på Försäkringskassans verksamhet. Det har det alltid varit och så ska det vara. Försäkringskassans verksamhet påverkar de allra flesta människor i vårt samhälle. Det är naturligt att medborgare i vårt samhälle har åsikter om en sådan stor myndighet.

Men av framförallt tre orsaker har arbetsmiljön för de anställda på Försäkringskassan försämrats.

Den första orsaken är arbetsgivarens sätt att möta ”den nya tidens utmaningar” och bli en myndighet för 2000-talet, med andra ord att skära ned kostnaderna. Försäkringskassan genomförde åren 2006–2008 den största omorganisationen i svensk förvaltningshistoria. Detta medförde enorma ansträngningar för personalen, som på många orter blev utan arbete eller fick byta arbetsuppgifter. Stora koncentrationer av flertalet ärendeslag, exempelvis föräldrapenning, bostadsbidrag och arbetsskador, medförde längre handläggningstider, eftersom vi hade personal som var nya på arbetsuppgifter eller till och med var nya i myndigheten. Självklart kom vi för en lång period framåt inte upp i den handläggningstakt vi haft innan.

Detta har föranlett kritik från massmedier och från justitiekanslern, vilket är befogat, men i skenet av hur omorganisationen genomfördes är resultatet inte överraskande för någon anställd på Försäkringskassan. Sedan 2006 har Försäkringskassan varje år minskat antalet anställda – totalt handlar det om över 4 000 personer färre i tjänst hos myndigheten. På grund av fortsatt stram budget från regeringen fortsätter neddragningarna. Detta leder till att vi varje år får begära mer medel för att klara den mest akuta handläggningen.

För det andra har den nuvarande regeringen genomdrivit många och snabba regel förändringar som Försäkrings kassan fått kort om tid att ställa om till. Det har tagit mycket resurser att möta riksdagens folkvaldas vilja att göra omfattande och snabba förändringar.

Ett exempel är hur vi skulle arbeta med de människor som skulle komma att bli utförsäkrade vid det senaste årsskiftet. Jag efterlyste i tv-programmet Debatt för nästan exakt ett år sedan en plan för de utförsäkrade från den ansvariga ministern Cristina Husmark Pehrsson. Det dröjde till i december 2009 innan riksdagen fattat beslut om hur det skulle gå till. Då hade de två ansvariga myndigheterna ett par veckor på sig att kontakta alla berörda och få till ett antal möten med alla parter.

Den tredje orsaken till en försämrad arbetsmiljö för våra anställda på Försäkringskassan är den många gånger onyanserade bild som medier gett av Försäkringskassan. Massmedierna har ett ansvar att ta upp viktiga samhällsfrågor och driva opinion, men bör då ha rätt underlag i sak och vända sig till de ansvariga, som i det här fallet är de folkvalda i riksdagen. Det finns i dag stora skillnader mellan å ena sidan vad medborgarna kräver av Försäkringskassan och å andra sidan de uppdrag vi får och de lagar vi har att följa. Detta är oerhört olyckligt, för resultatet blir ett minskat förtroende för att myndigheterna klarar att sköta sina uppdrag.

Mycket av regeringens politik kring arbetslinjen visar sig i regeländringarna i sjukförsäkringen. Vi, de anställda som arbetar med personer som uppbär sjukpenning och sjuk-/aktivitetsersättning, är satta att arbeta utefter de lagar och regler som finns i vårt land. Som myndighetspersoner kan vi inte skapa egna regler.

Att av debattörer kallas ”klåpare” och ”fjärde rikets frontsoldater” är ett tungt slag i ansiktet för den anställde som arbetat en tiotimmarsdag för att hinna med utbetalningar efter en hel dags möten.

Vissa tidningar, bland andra Bohusläningen och Länstidningen i Jämtland, har gått så långt att de hänger ut enskilda handläggare, som om de vore samhällets värsta fiender. I de fall jag tänker på kan jag bara se att dessa handläggare har gjort precis det jobb de ska göra. Kan vara att det lett till stora och svåra konsekvenser för den försäkrade, men ändå, de har gjort sitt arbete.

Detta är inte rätt! Vi måste arbeta för att kritiken hamnar på rätt nivå, om det så är i en myndighetsledning eller i regeringen. Vi måsta arbeta för en bättre samhällsdebatt där människor blandas in i diskussionen om hur mycket skattepengar det kostar att driva en myndighet och vilken servicenivå vi ska ha. Jag saknar den debatten helt och hållet.

Och sist men inte minst måste vi i ST fortsätta att arbeta för en drägligare arbetsmiljö med tryggare anställningar, för bättre och mer långsiktiga organisationslösningar och för att föra in en saklighet i samhällsdebatten kring de oerhört viktiga frågor vi dagligen arbetar med.

Thomas Åding
Personlig handläggare inom ohälsa
Förtroendevald, ST inom Försäkringskassan

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA