Ny EU-reglering kan påverka yttrandefriheten i Sverige
EU-kommissionen har lagt ett förslag till en förordning som skulle innebära högre krav på att nätjättarna agerar transparent och med hänsyn till de mänskliga rättigheterna. Men en viktig fråga är hur reglerna ska samspela med de svenska grundlagarna, så att inte yttrandefriheten begränsas, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
I mitten av december presenterade EU-kommissionen en ny reglering för bland annat sociala medier. Planerna på den nya förordningen, som heter Digital Services Act, DSA, hade diskuterats flitigt i vissa kretsar, men den breda allmänheten noterade nog knappast ens att den kom kort före jul.
Det var först efter stormningen av Kapitolium i början av året och den efterföljande debatten om nedstängningen av Donald Trumps Twitter-konto som debatten tog fart. Vilken rätt har sociala medier att stänga ner konton? Har dessa gigantiska aktörer ett särskilt ansvar för yttrandefriheten? Här ger DSA vissa svar på hur EU-kommissionen ser på de frågorna.
DSA har tvingat ut Facebook och Google på banan på ett nytt sätt. Nu när det finns ett skarpt lagförslag tvingas plattformarna i detalj kommentera hur de ser på en rad olika frågor. I ett seminarium arrangerat av Europaparlamentets kontor i Sverige nyligen fick Maria Jiménez Martin på Facebooks Brysselkontor frågan om Facebook har för mycket makt. Hennes snabba svar var att Facebook har ett mycket stort ansvar. Och det är också detta som är tanken med DSA – de största plattformarna får tuffast krav.
Även mindre plattformar får ett helt nytt regelverk att förhålla sig till. Det handlar om att användarvillkoren ska vara transparenta och plattformarna ska agera ”aktsamt, objektivt och proportionellt” när villkoren tillämpas. Det ska också finnas ett skydd för de grundläggande mänskliga rättigheterna. Att det behövs mer transparens kring plattformarnas användarvillkor och hur de tillämpas finns det flera exempel på. En kartläggning som Emanuel Karlsten gjorde nyligen för Mediepodden och som publicerades på Breakit visade till exempel att Facebook har raderat stora Facebookgrupper, i vissa fall utan förklaring. Sett ur användarperspektiv kan DSA förhoppningsvis bidra till en efterlängtad maktförskjutning.
Det finns dock en annan del av DSA som är betydligt mer bekymmersam. Det är den del som handlar om skyldigheten att ta bort olagligt innehåll. Här sägs det å ena sidan att nationella regler ska tillämpas, men å andra sidan står det i förordningen att begreppet ”olagligt innehåll” ska definieras ”så vitt som möjligt och även omfatta information om olagligt innehåll, olagliga produkter, olagliga tjänster och olaglig verksamhet”. Risken är uppenbar att de mycket stora plattformarna, som kommer att behöva hantera stora mängder potentiellt olagligt innehåll, tillämpar en vidare definition för att ha en viss säkerhetsmarginal. En sådan försiktighet riskerar att gå ut över yttrandefriheten även här i Sverige.
Och även för svensk lagstiftnings del finns det viss anledning till oro. En särskild nationell myndighet föreslås nämligen få utöva tillsyn över de mindre, svenska, plattformarna. Den nationella myndigheten ska ha rätt att förelägga en aktör att agera mot olagligt innehåll. Här gäller det att reglerna utformas på rätt sätt för att det inte ska börja lukta censurmyndighet. Man kan också fråga sig hur dessa regler ska samspela med våra tryck- och yttrandefrihetsgrundlagar för att vi ska kunna freda grundlagsskyddat material. Det finns med andra ord mycket för den svenska regeringen att fundera över innan förhandlingarna mellan medlemsstaterna inleds i Bryssel.
Ulrika Hyllert
Ordförande för Journalistförbundet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
