Lönesättande samtal spöke från förr

DEBATT: LÖN2010-05-04

Maktförhållandena mellan chefen och den anställde är vid lönesättande samtal i grunden desamma som mellan 1800-talets brukspatron och hans underlydande, skriver Jean-Pierre Zune.

I 1800-talets Sverige var all makt – politisk, ekonomisk och juridisk – koncentrerad till en liten, väl sammanhållen överklass. I dåtidens arbetsliv rådde samma fåtalsvälde. Godsägarna, brukspatronerna, fabrikörerna och de andra arbetsgivarna bestämde allt, inte minst lönen. Drängarna, pigorna, statarna, hjonen och andra anställda hade bara att foga sig. Helst skulle de visa tacksamhet också. Den som var uppstudsig fick sparken.

Det som kom att ändra på detta var den gryende insikten om att maktlösa individer kunde vara starka tillsammans. Om alla var solidariska och höll ihop kunde kollektivet åstadkomma förändring. På denna grund växte den politiska och fackliga arbetarrörelsen fram under 1880- och 1890-talen. Ett halvsekel senare hade tjänstemännen – som på 1800-talet var få och oftast hade förtroendeställning hos arbetsgivaren – insett att också de hade kollektiva intressen. Tjänstemannarörelsen växte fram.

I Sverige blev den fackliga organisationsgraden en av de högsta i världen. Fackföreningsrörelsen deltog aktivt och konstruktivt i samhällsbygget. Sverige blev ett mera jämlikt samhälle. Samtidigt växte samhällsekonomin – vi gick från fattig-Sverige där folk svalt till att bli ett av världens rikaste välfärdssamhällen.

Det finns anledning att erinra sig detta nu, när individualismens lov sjungs i alla möjliga tonarter. En av de förändringar som numera marknadsförs som »modern« från arbetsgivarhåll är lönesättande samtal. Det är, som framgår av namnet, ett samtal mellan chef och medarbetare som slutar med en överenskommelse om den nya lönen. Men på vilka premisser förs detta samtal?

Den lönesättande chefen har alltid ett utrymme för höjning av medarbetarnas löner. Denna »pott« är framförhandlad eller på annat sätt fastställd på arbetsgivarsidan, i en process där facket inte har någon insyn. Den lönesättande chefen vet hur många hundralappar han eller hon har att fördela mellan sina medarbetare. Om detta har medarbetarna ingen aning. Om pusslet ska gå ihop måste chefen på förhand göra en fördelning, som han eller hon bara ytterst marginellt kan avvika ifrån.
Potten är given, och den kommer inte att utökas hur goda argument medarbetarna än kan prestera vid samtalet.

Facket är i underläge även vid en traditionell kollektivavtalsförhandling. Men det går att påverka fördelningen – mellan individer, personalkategorier, avdelningar. I bästa fall kan man även vidga ramarna en aning.

Vid lönesättande samtal blir facket i huvudsak en åskådare. Den »moderna« processen är givetvis mycket mera civiliserad än vad 1800-talets översitteri var. Men maktförhållandena är i grunden desamma.

Jean-Pierre Zune
Ordförande i ST vid Högskoleverket

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Inlagt av Thomas (ej verifierad) fre, 05/07/2010 - 16:33
Jättebra skrivet! Det är exakt så jag också uppfattar det. För hundrafemti år sen fanns det inget annat än att själv förhandla sin lön. Och det gick inget vidare och därför slöt man sig samman i fackföreningar. Nu marknasförs det som modernt i syfte att försvaga facket. Tyvärr går många på det.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA