Kriget mot facket
De fackliga organisationerna i Sverige har under lång tid varit gynnade av mycket god medlemsanslutning och har därför betytt mycket för situationen på arbetsmarknaden i landet, för de anställda som för arbetsgivarna.
Läget framöver ser ut att bli sämre. De unga som nu börjar yrkesarbeta är inte lika intresserade av den säkerhet som en bra fackförening ger. De unga tycker att avgifterna till facket är för höga och att de inte ger det man önskar för pengarna. De mest negativa menar att de ”gott klarar sig utan att vara med i facket”. Det är bara dyrt!
Hur en sådan attityd kommer att verka på sikt är naturligtvis svårt att säga. Men nog är den oroande!
Det är mot denna bakgrund som boken Kriget mot fackföreningarna av Svante Nycander, tidigare chefredaktör på Dagens Nyheter, är intressant att läsa: Låt vara att den i huvudsak berör – som författaren påpekar – ”den amerikanska modellen”.
Det som berättas i boken är verkligen värt att kallas ett krig mot fackföreningarna ”over there”. Inte minst när de amerikanska domstolarna och deras höga jurister använde sig av beteckningen ”kriminella och blodtörstiga konspirationer mot fria arbetare”.
I sitt förord till boken skriver Nycander att ”regleringen av arbetsgivares och anställdas rättigheter i ett modernt samhälle kan jämföras med en grundlag.” Den påverkar marknadsekonomins karaktär och balansen mellan olika krafter i samhällets ekonomi och i politiken.
”Det mest intressanta är” skriver Nycander,” varför arbetsrätten blivit så annorlunda i Amerika (än i Europa), och på vilket sätt den i sin tur har påverkat inte bara arbetsmarknaden utan hela det amerikanska samhället. I Europa var det parlamenten som i årtiondena vid 1900-talets början svarade för regleringen av arbetsmarknaden. I Amerika var det domstolarna med de höga (och ofta mycket konservativa) juristerna.
Betingelserna blev härigenom helt olika för amerikanska och europeiska fackliga organisationer. Den amerikanska blev aldrig politisk på samma sätt som den europeiska, som utvecklades till en stark grund för socialdemokratiska partier på delar av arbetsmarknaden. Därmed blev också den allmänna politiska utvecklingen annorlunda i Europa än i USA.
Det är ett veritabelt krig som beskrivs. Ett av många exempel som Nycander refererar är vad som hände i Chicago i maj 1886. En folkmassa hade samlats på Haymarket Square i centrum av stan för att protestera mot en lockout vid McCormack Harvester, ett företag som tillverkade lantbruksmaskiner.
Det började med att några kastade en bomb. Polisen började då skjuta rakt in i folkmassan varvid minst tio människor dödades, bland dem en polis. Över 50 andra människor skadades svårt.
Männen som ansågs ansvariga för bomben dömdes till döden. Fyra av dem hängdes, övriga fick avtjäna livslånga fängelsestraff. De skjutande poliserna kom undan bestraffning helt.
Svante Nycanders bok om ”den amerikanska modellen” är intressant läsning även i Sverige, som i många avseenden är ett tryggare demokratiskt samhälle än det amerikanska, såväl då som i dag. Den borde vara lärorik läsning även för funktionärer av olika dignitet inom såväl TCO som LO och Saco. Visst kan man konstatera att det amerikanska AFL (American Federation of Labor) är en facklig organisation väl jämförbar med Europas. Men dess bakgrundshistoria säger den uppmärksamme mycket om det amerikanska samhällets otrygghet som demokrati än i dag.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
