Inskränkt strejkrätt kan leda till avtalsshopping
Två styrelsemedlemmar i STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet vill sätta stopp för regeringens förslag till inskränkning av strejkrätten.
Den 1 november förra året presenterades regeringens förslag till inskränkning av strejkrätten, som nu är ute på remiss. Det har fått kritik från såväl arbetsrättsexperter som fackliga företrädare, och STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet har enhälligt uttalat sig mot förslaget. Vi anser inte att det bör bli verklighet, eftersom det ur arbetstagarperspektiv innebär en rad försämringar:
- Arbetsgivare erhåller arbetsfred även i situationer utan kollektivavtal, vilket strider mot den grundläggande fackliga principen att det är genom kollektivavtal som arbetsgivare »köper« arbetsfred.
- Arbetsgivares möjlighet till så kallad avtalsshopping ökar.
- Risken för framväxt av »gula« – arbetsgivarstyrda – fackföreningar ökar.
Bakgrunden till förslaget är en facklig organisationsstrid, där några fackförbund tillsammans med arbetsgivarorganisationer hos regeringen beställde en utredning för att begränsa strejkrätten. Inom TCO och Saco var kritiken hård mot denna utredning. Trots kritiken överlämnade LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv ett eget förslag till arbetsmarknadsdepartementet, som till och med går längre än den statliga Stridsåtgärdsutredningen, och som regeringen gjort till sitt.
Förslaget innebär att det ska bli otillåtet att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan har ett kollektivavtal inom samma område, förutom när syftet är att teckna
kollektivavtal.
En fråga är om arbetsgivaren, trots att denne redan är bunden av ett kollektivavtal, är rättsligt förpliktigad att tillämpa även ett senare avtal. I den statliga utredningens betänkande står: »Det ska utan hinder av den utsträckta fredspliktsverkan vara tillåtet att vidta stridsåtgärder i syfte att teckna ett kollektivavtal som överensstämmer med det befintliga kollektivavtalet … I princip gäller att arbetsgivaren i sådana fall är skyldig att tillämpa de villkor om lön och andra anställningsvillkor som regleras i det först träffade kollektivavtalet. Om det senare träffade kollektivavtalet innehåller avvikande villkor får de villkoren alltså normalt inte något genomslag.
I relation till ovanstående förs ett resonemang om konkurrerande fackföreningar inom exempelvis Saco och TCO, gula fackföreningar, avtalsshopping och att etablerade fackliga organisationer inte bör drabbas av den föreslagna lagstiftningen: »… bör undantag från regeln gälla i fall där den stridande arbetstagarorganisationen kan anses vara en etablerad kollektivavtalspart med arbetsgivaren«. Något sådant undantag återfinns dock inte i parternas och regeringens förslag. De fackliga centralorganisationerna har alltså fört fram och ställt sig bakom ett förslag som innebär en större risk att de själva drabbas, jämfört med den statliga utredningen.
Som facklig organisation kan vi inte heller enbart se till hur det påverkar vår egen organisation. Vi måste också ta hänsyn till hur det påverkar den fackliga verksamheten och styrkan i stort på arbetsmarknaden. Den lagstiftning som regeringen tillsammans med de fackliga centralorganisationerna och Svenskt Näringsliv föreslår riskerar att öppna för avtalsshopping och gula fackföreningar, speciellt inom de delar av arbetsmarknaden där kollektivavtal är mindre etablerat.
Evalena Moser,
Kjell Nilsson,
ledamöter i styrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
