Flygskatt införs utan att konsekvenserna synas
De två avdelningarna ST inom Luftfartsverket och ST inom Flygledningen har lämnat in ett remissyttrande om skatt på flygresor till finansdepartementet.
Jag var en av dem som deltog i arbetet med remissyttrandet och var väldigt irriterad över hur ofullständig promemorian var.
I den föreslagna modellen saknas incitament till att införskaffa miljövänligare flygplan.
Det saknas också en analys av hur en eventuell minskad flygtrafik skulle omfördelas och vilka konsekvenser detta skulle få för miljön.
Dessutom saknas en analys av konsekvenserna för personalen, eftersom branschen skulle få bära hela skatten själv. Detta skulle pressa den redan hårt ansatta personalen med ytterligare personalnedskärningar.
Mest av allt saknas ett sammanhängande resonemang om de olika transportslagens för- och nackdelar och hur transportslagen kan komplettera varandra för att Sverige ska framstå som ett attraktivt land för
industrin.
Tåg, buss och bil kräver mycket dyra infrastruktursatsningar för att anlägga järnvägar och vägar. Flyget kräver inga motsvarande anläggningskostnader eftersom flygplanen går i luften.
Nationalekonomiskt är det, enligt tidiga utredningar, vansinnigt att färdas med tåg över 25–30 mil om man ska ta hänsyn till investeringar och drift. Efter dessa mil blir flyg det mest samhällsekonomiskt lönsamma.
Rent krasst kan man säga att när man åker tåg så har man betalt biljetten två gånger:
Man betalar hela tiden via skattsedeln för såväl infrastruktursatsningar som fortlöpande drift.
Sannolikt tar Banverket ut en symbolisk summa av tågbolagen, men det är långt kvar till full täckning av det totala biljettpriset.
Räls och vägar har en stor miljönackdel i form av en ofantligt stor skogsavverkning.
Flygplatser har förvisso en miljöpåverkan men den är totalt sett relativt liten och kan väl motsvara alla järnvägstationer i landet.
Ett välkänt och omtalat fiasko ur såväl ekonomisk synpunkt som miljösynpunkt är tågtunneln genom Hallandsåsen.
Promemorian tar upp de olika transportslagens utsläpp och deras bidrag till växthuseffekten. Allt annat har plötsligt inget värde, vilket jag anser är tämligen fundamentalt eftersom jag som skattebetalare vill ha ett nationalekonomiskt effektivt transportsätt och en acceptabel totalmiljö, vilket flyget sannolikt uppnår med rätta incitament och förutsättningar.
Även om man tittar på själva utsläppen hos flyget så finns det värre alternativ. Dessutom bör man granska siffrorna för energiförbrukningen inom hela tågnätet. Jag misstänker att man har utgått från lokets förbrukning och inte tagit med de enorma energiförluster i form av strömläckage som alltid finns i ett sådant strömförande riksnät.
Man kan fortsätta att hitta för- och nackdelar med samtliga transportslag och jag är inte ute efter att såga något av dem utan vill skapa en rättvis bild.
Jag tycker att de ansvariga borde ta intryck av andra länder, som till exempel Danmark, där man valt att utveckla flyget och därmed låter transportslagen komplettera varandra.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
