Ett djurplågeri utan dess like
Skrivbordsnissen Bo Lindevalls på Jägarförbundet inlägg i ST Press nr 15 är en bekräftelse på en viss dekadens och feghet att ta itu med uppenbara problem inom förbundet.
Varje år dödas över en miljon djur av jägare. De jagade djuren står helt utanför djurskyddslagen.
Det tycker Bosse är helt okey, sportsman som han är, att lustmörda försvarslösa djur. Till sitt försvar slänger han in en brasklapp den gamla klyschan om trafik och viltolyckor som om detta skulle rättfärdiga hans och andra skjutglada jägares framfart i skogarna. Att inte du hört talas om olyckor i samband vid jakt är märkligt.
I tidningar och andra medier har det uppmärksammats att bönder varit oroliga vid varje jaktsäsong och undrat om det skulle hjälpa om de rödmålade sin betande uteboskap för att vara på den säkra sidan.
Bär och svampplockare har känt sig hotade när skottsalvor smattrat till i närheten.
Grytjakten till exempel har under lång tid varit kraftigt ifrågasatt. Jordbruksverket har framfört det oetiska att jaga djur på ett sådant sätt att man förhindrar djurets möjlighet att undkomma. Sveriges Veterinärförbund har gått i bräschen för att få till stånd ett förbud mot grytanlagsproven.
Att skjuta fåglar som fötts upp i hägn för att sedan släppas ut framför ”jägarnas” bössor kan enbart betraktas som slakt. Även större djur som kronhjortar röner samma öde. Verksamheten är starkt ifrågasatt från många håll.
Men det värsta är ändock hagelskytte mot rådjur med drivande hundar. Oftast bränner jägaren av båda piporna för att vara säker på att några hagel ska träffa djuret som kommer springande med en gläfsande hund efter sig. Ett hetsat skadeskjutet flämtande rådjur med fradgan kring mungiporna och skräckfyllda ögon.
Den här typen av jakt är ett djurplågeri utan dess like och förekommer allmänt. Jägarförbundet borde städa bort dessa avarter men vågar inte av rädsla att mista medlemmar.
En annan avart som man inte vill eller kan komma tillrätta med är tjyvjakten på våra rovdjur som förekommer flitigt i mellersta och norra delen av landet. Mottot är: Skjut, hämta och gräv ner.
Vilka konkreta åtgärder tänker Jägarförbundets pappersnissar använda sig av för att komma tillrätta med ett växande problem.
För att komma ut i skog och mark och njuta av djur – de stackare som till äventyrs finns kvar – och natur behövs ingen guide från jägarkåren. Det klarar jag utmärkt själv utrustad med en kraftig kikare.
Försök med det Bosse och lämna bössan hemma.
Ingvar Lundquist
ST medlem, Lidköping
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
