En stat i gungning
Försvarsmakten skär ner på ett antal orter och som plåster på såren omlokaliseras myndigheter. Offren blir dubbla: först de friställda militärerna och sedan vi andra statstjänstemän. 2700 årsarbetskrafter kommer att omlokaliseras till Arvidsjaur, Östersund, Karlstad, Kristinehamn och Visby om Jan Bergqvists förslag blir verklighet.
Men det är inte bara offer rent mänskligt. Det kommer att kosta skattebetalarna mycket pengar och försämrad service. Och det kommer att dröja innan vi åter har en effektiv statsförvaltning med hög kvalitet.
Myndigheter har flyttats ut förr och det som hände då var att verksamheten förlorade i effektivitet under lång tid och det var ganska få som följde med. Det visar en utredning som ST gjorde för fem år sedan. Ingenting tyder på att det skulle vara annorlunda den här gången.
Vi anställda på Konsumentverket vill peka på några områden som gör konsekvenserna av ett eventuellt omlokaliseringsbeslut synliga. Vad skulle det betyda för enskilda medborgare om deras Konsumentverk gick på halvfart under flera år?
Våra jurister är kunskapsnischade, de kan inte bara konsumenträtt utan har också - precis som övriga handläggare på verket - en gedigen sakkunskap inom sina respektive områden. Det gör att Konsumentverket ofta syns i media. Det kan handla om allt från farliga barnvagnar, modemkapningar, luftvärmepumpar som är bäst i test, reklam som vilseleder till teleoperatörers dåliga avtalsvillkor. På många av de här områdena riskerar kompetenstappet att bli enormt.
Vi kan ta barnsäkerheten som exempel. Konsumentverket har en nyckelroll inom EU i detta arbete och det beror på att vi har flera experter med lång erfarenhet och stort kunnande. Den kompetensen går inte att ersätta i en handvändning. De har ett brett kontaktnät och åtnjuter ett stort förtroende inte bara inom EU utan också bland näringslivets representanter. Detta tillsammans med det faktum att de med tiden lärt sig vilka vägar som är framkomliga och effektiva, gör att de kan agera snabbt.
Våra säkerhetsexperter har vid flera tillfällen fått bort farliga leksaker från marknaden, och annat farligt för våra småttingar, ibland redan innan de hunnit få spridning i butikerna. De har vana och är duktiga på att göra riskbedömningar. Denna förmåga är särskilt viktig när det gäller nya produkter och i gråzonen där det inte finns specifika krav framtagna utan ett allmänt säkerhetstänkande måste tillämpas.
De allra flesta kommuner har konsumentvägledare och budget- och skuldrådgivare. Dessa är direkt beroende av ett fungerande Konsumentverk. Men det stöd de har rätt att vänta sig av oss kan de inte få när det saknas experter som kan svara på deras frågor. Det slår tillbaka mot kommuninvånarna.
Konsumentverket har fått 10 miljoner kronor om året (11 miljoner i år) från näringsdepartementet för att arbeta med energimärkning och göra energiprovningar. Värmeutrustningar testas, särskilt de som kan vara ett alternativ till olje- och kärnkraftsbaserade sådana, och när resultaten kommer får verkets kundtjänst bråda dagar. Efterfrågan är mycket stor.
De öronmärkta energipengarna finansierar också tester av vitvaror. Samtidigt som energieffektiviteten kontrolleras, provas hur bra kylen, spisen, tvättmaskinen med mera fungerar - apparater som finns i varje hem.
Det är bara Konsumentverket som gör den här typen av provningar. Med tiden har laboratoriets personal byggt upp en bred kunskap inom området. Den här testverksamheten kommer att få ett avbrott om riksdagen beslutar att omlokalisera verket.
Konsumentverket sorterar under jordbruksdepartementet som för bara en dryg månad sedan presenterade sin utredning om den framtida konsumentpolitiken. Den andas tillförsikt om fortsatt högt, och på vissa områden högre, konsumentskydd och räknar med ett välfungerande verk - som det hittills har varit. Information, kunskap, råd och stöd till konsumenten bör öka, står det. Om barnsäkerhet sägs att den ska prioriteras och att vi bör ha ett ”produktsäkerhetsarbete som ligger i framkant”. På EU-nivå bör Sverige ”verka pådrivande för höga säkerhetskrav och stärkta samarbetsstrukturer”. Ja, hur ska det gå till?
Parallellt med Jan Bergqvists förslag om ett kompetenstapp för utvalda myndigheter kommer förslag i andra utredningar om nya uppgifter för Konsumentverket. I den så kallade regelutredningen, som tittar på följderna av avregleringarna och som las fram i förra veckan, föreslår utredaren Dan Andersson att en statlig rådgivningsbyrå för el- och telemarknaderna ska inrättas. Den ska kunna hantera klagomål och tvister och den ska ingå i Konsumentverkets organisation.
Han beskriver ineffektiviteten utan en sådan satsning: när den som bor i en lägenhet ska välja ny elleverantör, så kostar det mer att söka informationen än vad den förväntade vinsten kan bli. Han grundar det på uppgifter från Konsumentverket om att ett hushåll i genomsnitt lägger ned tre timmar på att välja en ny elleverantör. Räknat på en genomsnittlig industriarbetarlön inklusive sociala avgifter blir sökkostnaden cirka 500 kronor.
Ur medborgarsynpunkt är Konsumentverket en unik myndighet. Här tas hemarbetet på allvar. Tester, undersökningar med mera görs för att arbetet i hemmet ska utvecklas och så långt det är möjligt bli säkert, effektivt och lätt.
Genomsnittligt arbetas det nästan lika mycket i hemmet som på arbetsplatser, cirka fyra timmar per dag. För arbetet på arbetsplatserna finns arbetsmiljöverket, arbetslivsinstitutet, forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap med flera som studerar och driver på mot ett allt säkrare och effektivare arbete. För arbetet i hemmet: finns det fler än Konsumentverket som på detta strukturerade sätt ägnar sig åt det?
Flyttas Konsumentverket till Karlstad kommer mycket att tappas på vägen. Det är ett slöseri med sociala och ekonomiska resurser, för dem som offras i ett regionalpolitiskt spel, javisst, men också för landets alla konsumenter som även fortsättningsvis vill känna sig trygga och informerade på en allt mer komplicerad marknad.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
