Bra för medborgarna

DEBATT2005-02-23

Förslaget till EU-konstitution är en förbättring för Europas löntagare hävdar europaparlamentarikern Cecilia Malmström (fp) i polemik mot Jan-Erik Gustafsson i förra numret av ST Press

Jan-Erik Gustafsson hävdar i sin debattartikel att EUs nya förslag till konstitution utgör ett hot mot löntagarna. Detta är ett mycket allvarligt påstående som jag känner mig manad att besvara. Jag menar istället att konstitutionen innebär en klar förbättring för löntagarna.

Europafacket har tvärtemot Jan-Erik Gustafsson en positiv inställning till konstitutionen. Europafacket hade visserligen, liksom de flesta av oss, gärna sett vissa ändringar, men menar att förslaget till den nya konstitutionen är bra mycket bättre än de fördrag som nu gäller. När 28 länders representanter ska enas om ett gemensamt förslag blir det naturligtvis en del kompromisser. På det stora hela är det dock ett mycket bra förslag som nu alla EUs medlemsländer har att ta ställning till. Det gör att ett utvidgat EU med snart 30 medlemmar kan fungera mer effektivt och demokratiskt.

Jan-Erik Gustafsson må ha vissa synpunkter på förslaget till ny konstitution, men han tycks ha missat det som Europafacket och många med dem har insett: att de nuvarande fördragen är ett mycket sämre alternativ än det liggande förslaget. Jan-Erik Gustafsson diskuterar inte i sin debattartikel vad ett nej till konstitutionen skulle innebära. I förslaget till konstitution är medborgerliga rättigheter, och därmed också strejkrätten, för första gången juridiskt bindande. Det är en stor seger och ett stort framsteg. Ett nej till konstitutionen skulle innebära att detta framsteg på området medborgerliga rättigheter skulle gå oss om intet.

Det finns fler exempel på att konstitutionen är bra för löntagarna. Exempelvis markeras i konstitutionen den roll som arbetsmarknadens parter spelar. Även detta har Europafacket ställt sig positivt till.

Dessutom har sysselsättningsfrågorna de senaste åren fått ett allt större utrymme i EU. Detta är bra för EU. Gustafsson nämner inte i sin artikel att full sysselsättning för första gången blir ett fördragsfäst mål i EU. Det finns förutom detta fler tecken på att EUs engagemang i frågor som rör sysselsättning har ökat markant de senaste åren. Vi behöver fler människor i jobb och högre tillväxt för att klara välfärden. Den nya konstitutionen och Lissabonsstrategins kraftiga satsning på tillväxt och jobb är rätt medicin mot flera av Europas problem, däribland den envist höga arbetslösheten. Att full sysselsättning nu blir ett mål för EU är ett bevis på att dessa frågor ses som viktiga.

Jan-Erik Gustafssons artikel handlar om konstitutionen men han blandar ihop äpplen och päron. Han tar nämligen upp det så kallade arbetstidsdirektivet, som bland annat reglerar maximal arbetstid. Konstitutionen handlar inte om detta. Arbetstidsdirektivet är helt separat från konstitutionen. Om vi ska debattera konstitutionen bör vi inte blanda in andra direktiv utan koncentrera oss på de frågor som konstitutionen reglerar.

Slutligen tror jag att alla löntagarna, liksom Europas medborgare i allmänhet, vinner på att få en enhetligt sammanhållen text som förklarar vad EU gör, hur och varför. Den nuvarande ordningen med massor av olika fördrag och texter är en enda röra som gör EU svåröverskådligt och obegripligt. Den nya författningen skapar förutsättningar för ett mer effektivt EU men också mer demokratiskt då beslutsfattandet öppnas upp, och de nationella parlamenten får mer makt över EU-besluten. Ett sådant EU vinner vi alla på.

Cecilia Malmström

Europaparlamentariker (fp)

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

EU
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA