Arbetsgivare måste verka för en bra digital arbetsmiljö
Organisationer som vill ta sitt arbetsmiljöansvar och förebygga problem behöver integrera den digitala arbetsmiljön i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, skriver Jan Gulliksen, professor vid KTH och medlem av Digitaliseringsrådet. Han förespråkar ”användbarhetsronder” för att kartlägga problem med den digitala arbetsmiljön.
Har ditt skyddsombud någonsin besökt dig för att inspektera din arbetsplats? Då har det förmodligen till stor del handlat om att titta på den fysiska arbetsmiljön – om bokhyllan är ordentligt fastskruvad eller om det finns risk för att snubbla över elkontakterna. Mindre sannolikt är att skyddsombudet ställt frågor om de digitala stödsystemen: Ger ärendehanteringssystemet dig det stöd du behöver? Får du för mycket e-post?
Men arbetsmiljölagen gäller inte bara för den fysiska samt den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, den gäller i allra högsta grad också den digitala arbetsmiljön. Det innebär således att lagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete – att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa – behöver tillämpas även på de digitala arbetsverktygen.
Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Arbete vid bildskärm” kom redan 1998, långt innan dagens generation av it-system utvecklats. Men många av kraven är förvånansvärt relevanta även i dag. Ett av dem är att arbete vid bildskärm ”som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat” normalt inte får förekomma. Ett annat är att system och program ska vara lämpligt utformade med hänsyn till användarna, vara lätta att använda och att ”särskild hänsyn ska tas till ergonomiska principer som gäller förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information”.
Kunde man bara säkerställa att våra digitala stödsystem uppfyllde Arbetsmiljöverkets föreskrifter skulle den digitala arbetsmiljön kraftigt förbättras. I dag finns det många it-system som bidrar till att arbetet blir starkt styrt och bundet och som därför medför allvarliga digitala arbetsmiljöproblem.
Jag har deltagit i flera projekt som syftat till att föra in digital arbetsmiljö som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. I nära samverkan med de centrala samverkansgrupperna i organisationen, med representanter från såväl chefsled som it-funktioner, skyddsombud och arbetstagarrepresentanter har jag och mina forskarkollegor med stor framgång provat att genomföra digitala skyddsronder. Våra erfarenheter har bidragit till att påverka den nyligen utgivna svenska standarden för att genomföra systematiskt digitalt arbetsmiljöarbete, som går under rubriken ”Användbarhetsronden”.
Man kan genomföra en användbarhetsrond på olika sätt, anpassat till förutsättningarna i organisationen. Jag tycker att det är viktigt att göra arbetsplatsbesök, eftersom man då kan observera så mycket mer än vad som sägs i en intervju. En checklista med frågor finns i standarden. Jag har också funnit det effektivt att be arbetstagarna kvantifiera hur mycket tid som slösas bort på grund av brister i it-system och it-användningen. När man genomfört en användbarhetsrond är det viktigt att analysera vad problemen beror på – handlar det exempelvis om brister i it-stödet eller om avsaknad av utbildning? Därefter gäller det att prioritera bland de åtgärder som identifierats och avsätta de resurser som behövs för att genomföra dem.
Man måste också avsätta resurser för att åtgärda problem och visa ledarskap i den förändringen för att bibehålla trovärdigheten
Jag vill uppmana alla organisationer som vill ta sitt arbetsmiljöansvar att integrera den digitala arbetsmiljön i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. På så vis skulle många allvarliga problem kunna förebyggas och stora verksamhetsvinster göras. Den digitala arbetsmiljön borde ligga högt på organisationernas prioriteringslistor.
Jan Gulliksen
Professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, samt medlem av regeringens Digitaliseringsråd
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
