Arbetsgivare måste hantera arbetsmiljöproblem vid hemarbete
Hemarbete innebär en ökad risk för att arbetstagare får fysiska problem på grund av bristande ergonomi, och för att de mår dåligt på grund av social isolering, visar en ny kartläggning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Arbetsgivarna måste ha beredskap att hantera detta och regelverken ses över, skriver myndighetens generaldirektör Nader Ahmadi.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har på regeringens uppdrag kartlagt och analyserat förutsättningar för arbete hemifrån under coronapandemin. I uppdraget ingick att identifiera eventuella arbetsmiljörisker och andra utmaningar för att kunna ha en god arbetsmiljö vid arbete hemifrån.
Kartläggningen visar tydligt att arbetsmiljön blir alltmer individualiserad. Det som tidigare var det kollektiva har nu blivit det individuella. Därmed har det blivit särskilt svårt att definiera arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
Några av de risker vid arbete hemifrån under pandemin som identifierades i kartläggningen var dessa:
- En statisk och felaktig arbetsställning i dåligt ljus ökar risken för skador i nacke, axlar och rygg samt synproblem. Det innebär en risk för en fysisk belastningsskuld.
- När interaktionen mellan chef och medarbetare sker digitalt förändras villkoren och möjligheterna till en tillitsfull relation.
- Vissa arbetsuppgifter kan inte genomföras på samma sätt som tidigare och vissa roller som varit viktiga på en arbetsplats försvinner eller får en annan betydelse, vilket kan skapa stress.
- Arbete hemifrån leder till minskad social kontakt, minskat samarbete och försämrat lagarbete.
Till det kommer arbetsmiljörisker som uppstår på grund av en oklar gräns mellan arbete och fritid.
För det första handlar det om att arbetet trycker undan privatlivet med ökad arbetstid och minskad återhämtning som följd.
För det andra handlar det om att privatlivet inkräktar på arbetslivet och påverkar möjligheten att lösa arbetsuppgifterna. Konsekvensen kan i båda fallen bli ökad stress.
Med en individualisering av arbetsmiljön och med förändrande roller i arbetsmiljöarbetet följer att kraven på den enskilda arbetstagarens förmåga att anpassa sin arbetsmiljö och sina arbetsvillkor ökar.
Riskerna till trots verkar övergången till distansarbete dock ha fungerat ganska väl. Många arbetstagare är positiva till att arbeta hemifrån. Exempel på fördelar som beskrivs i kartläggningen är minskad stress på grund av att pendling undviks, ökade möjligheter till koncentration i arbetet och framför allt större flexibilitet vad gäller att kombinera arbete och fritid.
Det finns tecken på att organisationer kommer att utveckla nya former för arbete efter pandemin som i högre grad bygger på arbete hemifrån.
Vi behöver se över regelverk och lagstiftning utifrån de nya förutsättningar som kommer att gälla i framtiden. Såväl arbetsgivare som lagstiftare måste förstå och agera utifrån den nya situationen.
Nader Ahmadi
Generaldirektör, Myndigheten för arbetsmiljökunskap
Har kartlagt förutsättningarna för hemarbete
Regeringen gav i december 2020 Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att kartlägga och analysera förutsättningar för arbete hemifrån under coronapandemin. Analysen skulle enligt uppdraget omfatta juridiska och tekniska hinder för arbete hemifrån samt identifiera eventuella arbetsmiljörisker och andra utmaningar som kan finnas för att tillhandahålla en god arbetsmiljö vid arbete hemifrån. I uppdraget ingick även att lämna förslag på områden som behöver analyseras ytterligare och eventuella åtgärder som behöver vidtas.
Kartläggningen genomfördes av Anders Fredriksson, Vilna, och Olov Wolf-Watz, Strategirådet, under processledning av Johan Stenmark, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, samt med professor Gunnar Aronsson, Stockholms universitet, som kvalitetsgranskare.
Rapporten finns publicerad på Myndigheten för arbetsmiljökunskaps webbplats.
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.