Anna Ekström borde ta chansen att lägga om högskolepolitiken
Skillnaden mellan regeringens retorik på högskoleområdet och den faktiskt förda politiken är stor, skriver EvaLena Moser och Kjell Nilsson, avdelningsstyrelseledamöter för ST inom universitets- och högskoleområdet. De uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att lägga om högskolepolitiken.
I den senaste forskningspolitiska propositionen uttalar regeringen en ambition att öka anställningstryggheten, främja den akademiska friheten och skapa bättre förutsättningar för utländska studenter, doktorander och forskare att stanna kvar och arbeta i Sverige. Men skillnaden mellan retorik och faktisk högskolepolitik är stor.
Vid regeringsombildningen i november 2021 tog utbildningsminister Anna Ekström över ansvaret för högre utbildning och forskning. Vi vill uppmana henne att ta tillfället i akt att lägga om politiken så att den bättre avspeglar regeringens retorik.
När det gäller anställningstryggheten säger regeringen sig vilja minska andelen otrygga anställningar. Detta motverkas dock av fokuseringen på extern finansiering av forskningen via forskningsråden. Endast 25 procent av forskningssatsningen går till en ökning av lärosätenas basanslag, vilket skapar ett ännu större beroende av tidsbegränsade externa anslag.
Den stora andelen otrygga anställningar inom högskolesektorn är ett hot mot den akademiska friheten. Även det juridiska skyddet för den akademiska friheten är svagt. Högskolestyrelsernas ordförande och majoritet består av externa ledamöter utsedda av regeringen. Sedan 2011 är lärare och forskare inte längre garanterade kollegial beslutsmakt över verksamheten vid lärosätena.
Det legala skyddet för den akademiska friheten förstärktes visserligen genom att en allmän princip om akademisk frihet infördes i högskolelagen 2021. Men för att säkra den akademiska friheten också i praktiken måste lärosäten även kunna granska och kritisera makthavare utan att riskera repressalier, otillbörlig styrning eller minskade resurser. Det kräver en viss ekonomisk självständighet. Det ökade beroendet av alltmer ändamålsstyrd extern finansiering motverkar därför akademisk frihet.
Under hösten 2021 införde regeringen en ny rutin för nominering av externa ledamöter i högskolestyrelserna. I stället för att som tidigare nominera en person per styrelsepost skulle nomineringsgrupperna föreslå två personer till varje post, vilket gav regeringen möjlighet att välja mellan dessa två namn. Efter protester från högskolesektorn har utbildningsdepartementet – åtminstone tillfälligt – backat från den modellen. Departementet ser nu över hur rutinerna ska se ut i framtiden. Förhoppningsvis tar man då sin egen retorik på allvar och främjar den akademiska friheten i stället för att öka den politiska styrningen. Det kan till exempel ske genom att förändra sammansättningen i högskolestyrelserna så att en majoritet av styrelsens medlemmar företräder verksamheten. En annan förbättring vore att förändra regelverket så att det kollegiala inflytandet stärks.
När det gäller det forskningspolitiska målet att skapa bättre förutsättningar för utländska doktorander och forskare att stanna kvar och arbeta i Sverige, har riksdag och regering tvärtom ändrat reglerna så att det blivit mycket svårare att få permanent uppehållstillstånd. Tidigare kunde doktorander få permanent uppehållstillstånd efter fyra års forskarstudier. Nu krävs att de efter doktorsexamen antingen har en tillsvidareanställning eller minst 18 månaders anställning efter att Migrationsverket behandlat ansökan. I praktiken kan det krävas mer än två års anställning, något som sällan förekommer omedelbart efter doktorsexamen. Men utbildningsminister Anna Ekström anser inte att det finns behov att ändra lagen, utan upprepar bara sin företrädares innehållslösa mantra att det behövs längre och tryggare anställningar.
Vi befarar tyvärr att motsättningen mellan retorik och högskolepolitisk praktik kommer att bestå, även om vi gärna vill hoppas på något annat från den nya ministern för forskning och högre utbildning.
EvaLena Moser
Ordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet
Kjell Nilsson
Styrelseledamot för ST inom universitets- och högskoleområdet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
