Allians för otrygghet
De kraftiga besparingar i socialförsäkringarna som den borgerliga alliansen föreslår skapar en otrygghet som är negativ både för hushåll och näringsliv, varnar socialminister Berit Andnor.
Svenskt näringsliv och entreprenörskap står sig starkt i ett internationellt perspektiv. I slutet av förra året utsågs Sverige till det näst mest konkurrenskraftiga landet i världen. Men det är inte bara där vi ligger i topp. Sverige har världens mest förmånliga föräldraförsäkring. Vi har den mest jämställda sammansättningen av något lands parlament och jag vågar påstå att vi har en av världens mest trygga sociala omställningssystem.
Det innebär inte att det inte finns några moln över den svenska himlen. Alltför många står fortfarande utan arbete och vi behöver fler företagare och entreprenörer i vårt land. Fler kvinnor än män sliter fortfarande för att få ihop sitt livspussel kring jobb och familj. Och dessvärre har alltför många kvinnor redan fått betala med sin egen hälsa för årtionden av stress och pusslande.
Därför blir jag oerhört orolig över konsekvenserna av de nedskärningar i socialförsäkringssystemen som diskuteras i den borgerliga alliansen. Även om riskerna är olika kan vi alla bli av med jobbet, bli sjuka eller råka ut för en olycka. Då är det viktigt att det finns omställningsförsäkringar som ger ett fullgott skydd mot inkomstbortfall.
Med den borgerliga alliansens förslag på kraftiga besparingar i socialförsäkringarna skulle otryggheten öka. Fler skulle känna att ersättningen från socialförsäkringen inte räcker till för att klara familjens utgifter om man råkar bli sjuk, arbetslös eller får barn.
I moderaternas budgetmotion står det svart på vitt att sjukförsäkringen ska försämras. Förutom att moderaterna vill behålla inkomsttaket – på ca 24 800 kr per månad mot vår ökning till en månadslön på 33 000 kr – så tänker de sänka ersättningen från dagens 80 procent till nedåt 65 procent av inkomsten upp till taket. Till detta tänker moderaterna lägga en andra karensdag.
Även för föräldraförsäkringen gäller den strama linjen. Här vill moderaterna korta föräldraledigheten från 16 till 12 månader, sänka ersättningsnivån från 80 till 75 procent av inkomsten och ta bort de två månader som är vikta för vardera föräldern.
Allra hårdast går moderaterna åt arbetslöshetsförsäkringen. De sänker ersättningsnivån till 65 procent efter 300 dagars arbetslöshet. De vill göra a-kassan till en obligatorisk avgift för alla arbetstagare och samtidigt höja kostnaden med mer än hundra procent. Dessutom ska avdragsrätten för fackavgiften slopas – vilket sammantaget kommer att drastiskt minska både viljan och möjligheterna att betala fackavgiften. Med det draget är det lättare att förstå hur moderaterna vågar utropa sig själva som kollektivavtalsfantaster. Utan starka fack – inga starka kollektivavtal.
I ljuset av ett försvagat fack blir moderaternas förslag om sänkta ersättningsnivåer från a-kassan än värre. Den lägsta ersättningen från a-kassan kommer att bli en tydlig gräns för hur mycket arbetsgivare ska behöva betala för att få jobbet gjort. Moderaternas förslag går ut på att man ska tvingas ta ett arbete med en lön på 80 procent av en ersättning på 65 procent upp till högsta inkomsttaket. Ett
lönegolv kommer därmed att skapas på nivåer som ligger långt under det vi i Sverige behöver för att klara hyra och mat. Och snabbare än vad många av oss kan tänka sig befinner vi oss i ett samhälle likt USA där det krävs mer än ett heltidsarbete för att klara sig.
Effekterna av kraftigt försämrade socialförsäkringar är inte svåra att förutse. Fler skulle spara i ladorna sämre tider. Fler skulle tänka efter en extra gång innan den nya diskmaskinen eller cykeln till barnen inhandlas. Fler skulle tveka inför det där husköpet eller att våga gå från ett gammalt invant jobb till ett nytt. Färre skulle våga ta nya steg i livet.
Vi skulle dessutom gå flera år tillbaka på den väg mot ett jämställt ansvar för hem och barn som vi kämpat så hårt för. Om tiden för föräldraledigheten förkortas, nivån på ersättningen sänks och pappamånaderna försvinner kommer ökningen av antal dagar med pappaledighet försvinna och vända neråt. Kvinnors ansvar för barnen skulle förstärkas och deras roll på arbetsmarknaden försvagas. Det är bara att se sig om i Europa för att se vad det betyder i minskad nativitet.
I ett otryggt, ojämställt samhälle minskar konsumtionen. Det i sin tur skulle minska efterfrågan på jobb och försämra villkoren för företagande. När färre har arbete minskar skatteintäkterna och utrymmet för välfärdssatsningar skulle minska. Vi skulle hamna i något man kan kalla en otrygghetsspiral, med minskad konsumtion och minskade investeringar.
Sverige skulle inte vara betjänt av en otrygghetsspiral. Tvärtom påstår jag att Sveriges väl fungerande skydd i form av generella omställningsförsäkringar och ett jämställt samhälle gör att svenskarna kanske är mer beredda än många andra att bejaka öppenhet mot omvärlden. Den generella välfärdspolitiken gör det lättare för den enskilda människan att klara av globaliseringens snabbt föränderliga villkor.
Jag kan inte förstå hur den borgerliga alliansen kan tro att svenska hushåll och svenskt näringsliv skulle gynnas av mindre trygghet. Att i ett läge när svensk ekonomi går på högvarv och sysselsättningen stiger försämra tryggheten i våra omställningsförsäkringar vore minst sagt kontraproduktivt. Vi socialdemokrater väljer i stället att bredda basen för våra gemensamma försäkringar genom att höja inkomsttaken. På så sätt får fler ut 80 procent av sin inkomst när det oförutsedda händer och därmed vill fler vara med och bidra till systemet.
Jag vill fortsätta verka i ett land som sätter trygghet, välfärd och jämställdhet för alla i främsta rummet. Jag vill fortsätta leva i ett land där människor är nyfikna på det som finns runt hörnet och känner en tillförsikt inför framtiden. Att människor känner trygghet i förändringen är en av Sveriges största konkurrensfördelar. Det är bra för tillväxten och välfärden. Tryggheten är en tillgång, en konkurrensfördel som vi ska utveckla, inte avveckla.
Berit Andnor(S)
Socialminister
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
