Minister med ny politik

När Socialdemokraterna och Miljöpartiet efter en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna till slut kunde bilda regering föll det på Ylva Johansson att genomföra flera arbetsmarknadspolitiska reformer som Socialdemokraterna tidigare har varit motståndare till.

Efter regeringsbildningen var hon flitigt ute i medierna och förklarade varför hon tar sig an uppgiften med ”stor energi”. När Publikt träffar arbetsmarknadsministern upprepar hon att hon är glad att det blev ett samarbete i det politiska mittfältet, och inte en M-KD-regering med stöd av Sverigedemokraterna.

– Men för mig som socialdemokrat innebär det att det inte bara är socialdemokratisk politik som ska genomföras, utan också en politik som de andra partierna haft på sin agenda. Det gör att det är svårt, en stor utmaning.

Vissa delar har varit svårare än andra, konstaterar hon.

– Det är klart att ändringar i arbetsrätten är en sådan fråga, likadant med förändringarna av Arbetsförmedlingen. Inget av det var saker som vi gått till val på eller som jag satt upp på min att göra-lista.

Omdaningen av Arbetsförmedlingen kommer att vara i fokus för arbetsmarknadspolitiken under de närmaste åren. Den förebådades redan under den förra mandatperioden, då de dåvarande oppositionspartierna började driva linjen att Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form skulle läggas ned. De ville se privata aktörer ta över matchningen, medan en ny, mindre myndighet skulle hantera behovsbedömningar, uppföljning och utvärdering samt utbetalningar.

I januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna står det inte att Arbetsförmedlingen ska läggas ned, vilket Ylva Johansson också understryker flera gånger under intervjun. Men enligt överenskommelsen är det fristående aktörer som ska matcha och rusta de arbetssökande. Arbetsförmedlingens uppgifter kommer i första hand att bli kontroller, arbetsmarknadspolitiska bedömningar, digital infrastruktur samt statistik och analys. Den omfattande reformen ska genomföras på endast två år.

Resultatet av överenskommelsen kan tyckas bli en myndighet vars roll i praktiken motsvarar oppositionspartiernas krav under förra mandatperioden, även om ordet nedläggning inte används. Men det finns en skillnad. Arbetsförmedlingen ska enligt överenskommelsen få fortsatt ansvar för stöd till arbetssökande med funktionsnedsättningar. I januari var 163 000 personer med funktionsnedsättningar inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Varför är just den gruppen undantagen?

– Jag kan faktiskt inte svara på det, jag satt inte med i de förhandlingarna. Men jag tror att man ska se att det som sägs i januariavtalet inte är en nedläggning eller total privatisering. Det kommer fortsatt att finnas viktiga verksamheter i Arbetsförmedlingens regi. Det kommer också att behövas lokala kontor, men hur kontorsnätet kommer att se ut hänger ihop med hur uppdraget kommer att se ut.

I början av mars beslutade Arbetsförmedlingen att omkring 130 av de 242 kontoren ska läggas ned. Men regeringen kommer att ställa krav på att myndigheten ändå ska ha fysisk närvaro i hela landet, säger Ylva Johansson.

– Arbetsförmedlingen kommer att få i uppdrag att säkerställa närvaro i varje kommun, så att människor ska kunna boka möten och träffa en arbetsförmedlare på hemmaplan. Det betyder inte att man måste ha kontor, utan de kan hyra in sig hos kommunen eller använda de statliga servicekontoren som ju ska byggas ut.

Att placera Arbetsförmedlingen i kommunens lokaler kan underlätta samarbetet, anser hon.

– Det handlar ofta om människor med komplexa behov, och då behöver man många gånger samarbeta med kommunen.

Ylva Johansson framhåller att mycket fortfarande är oklart vad gäller hur processen ska gå till.

– Alla frågor hänger ihop, det är väldigt komplext och stora förändringar som ska genomföras. Därför är det inte så lätt för mig att ge konkreta svar. Dessutom måste vi fyra partier vara överens. Och det bedömer jag att vi kommer att bli, vi har en väldigt konstruktiv diskussion.

En fråga som Ylva Johansson ändå ger ett konkret svar på är om de omfattande nedskärningarna som förbereds inom Arbetsförmedlingen kommer att genomföras i år. Det ska de.

Den direkta anledningen till att myndigheten varslat 4 500 personer om uppsägning är att den dåvarande övergångsregeringens budget förlorade i riksdagens omröstning i december. I stället är det den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog, med kraftigt sänkta anslag, som gäller tills vidare.

– Det blir en väldigt abrupt neddragning, och vi hade inte önskat att det gått till på det sättet. Men jag bedömer ändå att resultatet av de diskussioner vi för om genomförandet av januariavtalet blir att varslen ligger kvar.

Men ni har möjlighet att ge Arbetsförmedlingen mer resurser i vårbudgeten.

– Jag bedömer att varslen ligger kvar.

Vilka förutsättningar har Arbetsförmedlingen att ställa om på ett bra sätt?

– Arbetsförmedlingen ska inte själv behöva tolka vad januariavtalet innebär, utan kan med rätta ställa krav på de fyra partierna och på regeringen att vi ska komma med besked, så att man vet i vilken riktning man ska styra. Och det kommer vi med, inom kort. Jag känner brådskan.

Å andra sidan, säger hon, måste besluten föregås av en noggrann konsekvensanalys.

– De beslut som ska tas måste passa in i en framtida modell, och de måste vara hållbara så att det inte blir förändringar senare. Det tror jag vore ännu värre.

Ylva Johansson säger att hon har som mål att ”hennes” största myndighet Arbetsförmedlingen efter den nuvarande turbulensen och ovissheten ska få en större tydlighet och långsiktighet i uppdraget.

– Det kan bli klarare vad som är viktigt att Arbetsförmedlingen gör bra. En helt central uppgift, ser jag framför mig, är att göra arbetsmarknadsbedömningar för olika individer för att se vilka insatser de behöver. Arbetsförmedlingen har blivit bättre på detta under senare år, men jag vill se mer av det. Det gäller i synnerhet inom etableringen, där exempelvis nyanlända akademiker skulle kunna komma ännu snabbare ut i arbete.

På Ylva Johanssons bord ligger även januariavtalets löfte om ”tydligt utökade undantag” från turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd. En utredning ska tillsättas, parallellt med att parterna på arbetsmarknaden ska föra samtal.

Arbetsmarknadsministern säger att hon hoppas att förändringen ska ge långsiktigt hållbara spelregler.

– Det är svårt när man hela tiden är orolig för nästa kursändring, såsom hot om lagstiftning om lägre löner eller förändringar i trygghetssystemen.

Menar du att liberaliserade turordningsregler skulle minska andra partiers krav på ytterligare regeländringar?

– Nej, men just nu har vi många i riksdagen som är beredda att lagstifta om lägre löner, och den nuvarande anställningsskyddslagen har inte stöd av en majoritet i riksdagen. Nu får vi i stället en uppgörelse som är en kompromiss. Det blir inte en majoritet som driver igenom en ensidig förändring.

Under den förra mandatperioden var det lättare för regeringen att få igenom sin politik i riksdagen. Även då hette arbetsmarknadsministern Ylva Johansson. Det hon säger sig vara mest nöjd med efter de fyra åren är den höga sysselsättningsgraden i Sverige.

– Vi arbetade för att få Arbetsförmedlingen att fungera bättre och inledde ett omfattande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Sedan kom flyktingkrisen, och vi klarade den på ett mycket bättre sätt än de flesta befarade. Det går faktiskt mycket snabbare i dag för nyanlända att komma i arbete, trots att så många kom under väldigt kort tid.

Vad är du minst nöjd med?

– Jag ser fortfarande väldigt stora utmaningar när det gäller vår omställningsförmåga och kompetensförsörjning. Arbetsgivare hittar inte personal med rätt kompetens, delvis beroende på att man under många år underdimensionerat utbildningssystemet. Där behövs stora satsningar.

Kraven på kompetensutveckling gäller i princip alla på arbetsmarknaden, anser hon – både arbetssökande och personer som har ett arbete.

– Jag önskar väl att jag hade kunnat göra ännu mer på det området. Nästan hela arbetsmarknaden behöver ha en helt annan förmåga till omställning, så att inte individer lämnas bakefter.

Till skillnad från tidigare strukturförändringar som påverkade enskilda branscher pågår i dag förändringar i de flesta jobb, säger Ylva Johansson.

– Jobben blir kvar, men förändras till sitt innehåll genom digitalisering, globalisering, ny teknik och nya logiker i hur saker och ting utförs.

Men frågan om bättre möjligheter till kompetensutveckling har diskuterats och utretts i minst tjugo år. Varför har inte mer hänt?

– Jag kan nog inte svara på den frågan. Men jag tror i alla fall att tiden är mogen nu.