Tyst kunskap tas tillvara
Medarbetare bär ofta på mängder av tyst, erfarenhetsbaserad kunskap. Men den riskerar att försvinna när de går i pension. För att ta till vara på kunskapen har Kriminalvården satt ord på den i så kallade kompetenslabb.
När anställda upplever att deras erfarenheter inte tas till vara påverkas både arbetsmiljön och medarbetarnas hälsa negativt. Men Kriminalvårdens region väst synliggör erfarenhetsbaserad kunskap på jobbet. Där lyfts det »tysta kunnandet« fram genom möten i komplabb – kompetenslaboratorier – där personalen lär sig av varandra.
– Det har varit väldigt positivt. Man har fått bekräftelse och blivit stärkt professionellt i yrket, säger ST-medlemmen Kaj Ryd,som sedan sju år är kriminalvårdare på Skogome, en behandlingsanstalt för sexualbrottslingar med totalt 134 platser, som ligger på Hisingen utanför centrala Göteborg.
Han är skyddsombud på anstalten, lokal ST-ordförande och har nyligen avslutat sin medverkan i ett komplabb.
Sedan 2011 driver Kriminalvården region väst projektet Livspondus, ett samarbete med Göteborgs universitet och Europeiska socialfonden. Projektledaren Cecilia Algelius tycker att det har varit fantastiskt att jobba med kriminalvårdens dagliga arbete, bemötandekompetensen.
– Komplabben har gett positiva effekter. Exempelvis minskad stress och förbättrad kraft i arbetet. Jag hoppas att detta kan bli en del av verksamheten framöver.
Komplabben består av grupper med sex medarbetare i varje.
Kaj Ryds grupp har träffats i två timmar vid åtta tillfällen och delat konkreta exempel på sitt tysta kunnande. Tanken är att varje person ska känna sig bekräftad och stärkt. Alla förväntas både lyssna och prata, och allt som sägs stannar inom gruppen.
– Då vågar man dela med sig av oro och olust, och får samtidigt en bättre relation till kollegerna, säger Kaj Ryd.
Personligen känner han i dag en större trygghet när han ska förmedla negativa beslut till de intagna och kan göra det på ett sätt som minskar konflikter.
I gruppen får berättarenåterkoppling och frågor som: »Hur upplevde du det hela under passet?« och »Vad var bra eller dåligt?« Mötet avslutas med en reflektionsrunda. Sedan hjälps alla åt att sprida den tysta kunskapen i verksamheten.
Håkan Zandén, kriminalvårdschef i Vänersborg, basar över ungefär 200 personer fördelade på två fängelser, ett häkte och en frivårdsverksamhet. Han ansvarar för fem komplabb varav två pågår och tre är klara. Alla grupper är mixade från frivård, häkte och anstalt. Det har bidragit till att deltagarna haft olika kunskaper med sig.
– Jag känner en stolthet och inser vilken komplex verksamhet vi har. Det känns tryggt att se att all den kunskap som inte synts tidigare nu har börjat sprida sig.
Så blir erfarenhetsutbytet lyckat
- Som deltagare förväntas du bidra och vara aktiv. En prestigelös inställning kan leda till en starkare yrkesroll.
- De som ansvarar för projektet måste våga satsa – det är värt att möta medarbetare som är stolta över vad de presterar.
- Förankra i ledningsgruppen och planera noga. Viktigt är att flera funktioner i verksamheten driver frågan.
