Släpp på kontrollen – få ned stressen
Den som ständigt petar i detaljer eller hänger över axeln på kolleger för att kolla att de gör saker »på rätt sätt« skapar problem för både arbetskamraterna och sig själv. Men det går att tygla ett överdrivet kontrollbehov.
Ett visst mått av kontroll är bra och nödvändigt. För mycket kontroll gör att vi lägger krokben för oss själva. Personer med kontrollmani överarbetar ofta småsaker och har svårt att göra undantag från regler. De kan också övervaka sina arbetskamrater.
– Ett överdrivet kontrollbehov innebär inte bara merarbete, det skapar stress och kan ge prestationsångest. Det är också att avstå från utveckling. I en utvecklingsfas kan du inte ha kontroll, säger Emma Pihl.
Hon är coach och föreläsare och hennes självhjälpsbok Let go! Bli frifrån ditt kontrollbehovhar väckt stort gensvar.
– Många känner igen sig i det jag berättar. Den vanligaste frågan är »Hur får man folk att ändra sig?« Det är nästan aldrig någon som erkänner att de har ett starkt kontrollbehov. Den insikten måste nog komma via andra.
Anställda som agerar ordningsman sprider olust kring sig och hamnar ofta i konflikter, konstaterar Louise Edberg, psykolog vid konsultföretaget Organisationspsykologerna.
– Anmärker en kollega ständigt på detaljer, så berätta för personen hur störande det är. Hjälper inte det, gå till chefen. Görs inget åt saken bli det lätt mycket korridorsnack. Begär inte att kollegan genast ska bättra sig, en förändring måste mogna fram. Men har ni lyft beteendet till diskussion kanske ni kan skratta åt det ihop.
Emma Pihl råder den som har en arbetskamrat med kontrollbehov att utgå från sig själv och det som känns besvärande. Granskar någon nitiskt allt du gör förminskar det dig i din arbetsroll.
– Är en kollega pedant, fundera på hur du ska närma dig ämnet så det inte ses som ett hot. Du kan till exempel säga: »Du verkar så irriterad och otroligt stressad. Vad beror det på?«
Louise Edberg framhåller att ett tvångsmässigt kontrollbehov bottnar i en djup osäkerhet och en vilja att behärska tillvaron.
– Kanske har du tidigare gjort ett fel som fått allvarliga följder och bär på en panikrädsla att allt ska gå över styr och att det ska avslöjas att du inte räcker till för det kvalificerade jobb du har.
Men en person med stort kontrollbehov kan också uppleva fördelar av det, menar Emma Pihl:
– Det kan ge en känsla av njutning och trygghet när man vet att allt görs på samma sätt som tidigare och inget lämnas åt slumpen. Att våga släppa taget och lita på andra kan ses som ett hot.
Extra problematiskt är det om det är chefen som har kontrollnoja.
– Chefer ska ha kontroll och makt, men är kontrollbehovet väldigt starkt påverkas den psykosociala arbetsmiljön. Medarbetare känner sig kränkta när allt de gör synas och granskas och kan tycka att chefen inte har förtroende för dem, säger Louise Edberg.
Hon liknar god kontroll vid en eld som medarbetare kan värma sig vid. Den skapar regler, klargör ansvarsområden och ger arbetsro. Överdriven kontroll är som en eldsvåda. Den förtär kreativitet och arbetsglädje. I slutänden kan den göra medarbetare så rädda och trötta att de bara utför ett minimum av arbete och inte tar egna initiativ. Personalomsättningen tenderar också att öka. De mest fritänkande och kreativa medarbetarna söker sig bort.
– En chef med ett starkt kontrollbehov omyndigförklarar medarbetarna genom att dubbelkolla och dubbelgöra även enkla saker, och signalera »mitt sätt är det enda rätta«, säger Emma Pihl.
Hennes erfarenhet är att det oftast dröjer ganska länge innan medarbetarna säger ifrån. Emma Pihl förklarar det med att de som utsätts passiviseras och deras självförtroende påverkas. De kan även vara rädda att det ska skapa konflikter.
Men för arbetsmiljöns skull kan det bli nödvändigt att hitta ett bra sätt att peka på problemet om chefens kontroll går för långt. Då kan det vara klokt att agera tillsammans. En väg kan vara att vända sig till personalavdelningen och berätta att chefens beteende förstör arbetslusten och ökar stressen.
Att själv klaga hos chefens chef kan vara knepigt. Risken finns att du ses som en tjallare eller en besvärlig person som inte kan samarbeta.
Det bästa arbetsgivaren kan göra för att hjälpa en chef med överdrivet kontrollbehov är att anlita en duktig coach, säger Louise Edberg.
– Det behövs någon utifrån som kan föra ett förtroendefullt samtal med chefen. Det gäller att få personen att inse att man inte kan ha total kontroll och att det inte är något misslyckande att göra fel ibland. Det är viktigt att prata om vad man kan vinna på en förändring. Annars är nog ingen villig att tänka om.
Så bekämpar du kontrollbehovet
Emma Pihls och Louise Edbergs råd till dig som själv upplever att du har ett starkt behov av kontroll:
- Tänk på att kontrollbehovet kan bli en bromskloss i karriären.
- Släpper du kontrollbehovet frigörs tid och energi till viktigare saker.
- Bestäm dig. Vill du ändra på ditt beteende och hur ska det gå till?
- Försök att hitta den underliggande orsaken till beteendet.
- Fundera på vilka beteenden hos andra du irriterar dig på och agera inte så själv.
- Lägg fokus på att ha strategisk överblick över ditt jobb, inte på detaljer.
- Pröva att gradvis släppa kontrollen tills du når en nivå som känns bekväm.
