Satsa på bättre ljudmiljö – så minskar ni bullret på jobbet
Störande ljud på jobbet kan göra människor trötta och sjuka. Och för den med hörselproblem kan det leda till utanförskap. Men det går att göra mycket för att förbättra arbetsmiljön.
En bullrig arbetsplats är ett problem för den som har nedsatt hörsel – men också för många andra. Varannan svensk har svårt att höra på jobbet, visar en undersökning som genomförts av Hörselskadades Riksförbund, HRF. Lika många har problem med ljudstress som huvudvärk, koncentrationssvårigheter och trötthet.
Buller är inte bara ljud som är skadligt för hörseln. Allt ljud som vi helst vill slippa kan definieras som buller. Och ny forskning visar att störande och stressande ljud gör att vi mår och presterar sämre.
– Dåliga ljudmiljöer kräver att vi använder en stor del av vår kapacitet för att koncentrera oss och för att tolka vad som sägs. Det är ansträngande och vi får mindre kapacitet över för att bearbeta, analysera och komma ihåg den information vi får, säger Anders Kjellberg, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.
Hälsan påverkas av ljudmiljön
Det finns ett klart samband mellan ljudmiljön och stressrelaterade symptom som trötthet, oro, huvudvärk, magproblem, tinnitus och högt blodtryck. Det finns till och med ett samband med ökad risk för hjärtinfarkt.
– Störande samtal och prat i närheten är något av det som vi uppfattar som mest stressande och störande för koncentrationen, enligt våra undersökningar. Det beror i hög grad på att vi är programmerade av naturen att uppfatta mänskligt tal som viktigt. Vi reagerar också påtagligt på plötsliga och oregelbundna ljud som dörrar som slår igen, stolar som skrapar och telefoner som ringer.
Vi uppfattar oftast inte kontinuerliga bakgrundsljud som fläktar, trafikbrus och kontorsmaskiner som lika störande som tal och plötsliga ljud eftersom man efter ett tag inte medvetet tänker på dem. Men det kan vara en betydande del av den totala ljudstressen i miljön och bör begränsas så mycket som möjligt, menar Anders Kjellberg.
– Om man tillfälligt stänger av ett ventilationssystem som väsnas eller en surrande kontorsapparat kan man ofta mycket påtagligt känna hur axlarna liksom sjunker ner och det sprider sig ett harmoniskt lugn i kroppen.
Snyggt men inte funktionellt
Många moderna kontorsmiljöer innehåller stora öppna rum med flera arbetsplatser och blanka hårda ljudreflekterande ytor. Snyggt men inte alltid funktionellt.
Det går dock att förbättra ljudmiljön med relativt enkla åtgärder. Investeringar i förbättrad ljudmiljö blir snabbt lönsamma genom att vi arbetar effektivare med mindre störande ljud omkring oss. Men också genom att arbetsgivarnas kostnader för sjukfrånvaro, olyckor och nedsatt arbetsförmåga minskar.
Praktiska åtgärder för att förbättra ljudmiljön måste inte vara komplicerade eller kostsamma. Små insatser som att sätta möbeltassar på stolar och att hänga upp gardiner och ljudskivor eller tyger på hårda väggytor kan vara ett första steg. Ljudabsorbenter i taket och moderna allergifria heltäckningsmattor kan också ge betydande förbättringar.
– En annan enkel åtgärd är att komma överens på arbetsplatsen om att undvika störande prat i närheten av varandras
arbetsplatser, att hålla längre konversationer i mötesrum och att försöka
besvara alla telefonsamtal inom två till tre signaler, säger Anders Kjellberg.
Svårt om man har hörselproblem
Dålig ljudmiljö riskerar också att leda till utanförskap när medarbetare som har problem med hörseln missar viktig kommunikation och känner sig utanför.
Ett av de största problemen är att det fortfarande är något av tabu att tala om sina hörselproblem. Något som kan leda till stora problem i det sociala livet och på arbetsplatsen.
Två av tre yrkesarbetande med hörselproblem har inte berättat om problemet för sina kollegor och chefer.
– Jag har själv en hörselnedsättning så jag känner igen problematiken. Av någon anledning känns det fortfarande som att man skulle behöva skämmas för att man har hörselproblem och man förnekar det gärna så långt man kan. Men jag tror att man har allt att vinna på att vara öppen om problematiken bland sina arbetskamrater, säger Anders Kjellberg.
Inte minst för att undvika missförstånd och för att slippa känna att det är besvärande om man kanske behöver fråga om när det är någonting viktigt som man inte har uppfattat.
– Från den utgångspunkten kan det vara en dubbel fördel att skaffa hörapparat eftersom det samtidigt berättar för omgivningen att man har problem med hörseln och då kan det vara lättare att kräva hänsyn och att prata om det.
15 tips för tystare kontor och bättre ljudmiljö
- Åtgärder för bättre ljudmiljö
- Våga tala om hörsel- och ljudproblem
- Ordna en utbildningsdag med föreläsningar och grupparbeten om hörselproblem och ljudmiljö
- Kom överens om umgängesregler för prat och möten – rikta er mot dem ni talar med, tala inte i munnen på varandra
- Se till att konferensutrustning och hörsalar är utrustade för personer med nedsatt hörsel
- Låt en akustiker eller ljudkunnig inredningsarkitekt göra en genomgång av arbetsplatsen
- Tänk ljudsmart vid renovering och nybyggnation av lokaler
Inredning för ett tystare kontor
- Inte för tätt mellan arbetsplatserna
- Möbeltassar på stolar och bord
- Skrivbord och bord med ljudabsorberande ytor
- Dolda akustikplattor under skrivbord och på baksidan av möbler
- Gardiner, dukar och fondväggar i tyg
- Mjuka soffor, fåtöljer och mattor
- Moderna, lättstädade och allergifria heltäckningsmattor
- Ljudabsorbenter i taket och på väggar
- Många tysta rum för flexibla telefonsamtal och arbete som kräver enskild koncentration
Hörselproblem
Drygt 1,3 miljoner svenskar är hörselskadade enligt SCBs statistik. 370 000 av dem använder hörapparat. Men det är betydligt fler svenskar som har hörselproblem. Var tredje svensk har hörselnedsättning, tinnitus eller båda delarna.
Källor: Studier genomförda av Karolinska institutet och Stressforskningsinstitutet
