Så slutar du att skjuta upp
Har du också drabbats av uppskjutarsjukan? Ögonen dras till Facebook – eller kanske känns ett snack med kollegerna roligare? Det är lätt att skjuta upp det där besvärliga, krångliga eller tråkiga. Och att tänka »i morgon ska jag…«
Den före detta slarvmajan Lotta Abrahamsson känner väl till uppskjutarsjukan. Hon kom alltid för sent, betalade inte räkningarna i tid och levde i högarnas rike. Men hon har funnit både bot och tips. Hon är nu förändringscoach, journalist, föreläsare och bloggare.
Ineffektiviteten och de höga stresstopparna gjorde nämligen att hon för femton år sedan skaffade sig nya rutiner. Då skrev hon boken Full koll! I den tar hon upp förhalandets vanligaste fällor.
Det är lätt att skjuta upp saker för att de är tråkiga, för stora, för små – eller för svåra. Ibland gör man det av rädsla för att misslyckas.
Att förhalandet är så förföriskt beror på hjärnans »smartlata« sorteringsfunktion, menar hon.
– Hjärnan är programmerad att söka efter den mest bekväma lösningen för stunden.
Men risken är att man drunknar i alla osorterade högar och listor på alla saker som skulle ha gjorts, säger Lotta Abrahamsson.
De som löper störst risk att hamna i uppskjutarsjukans klor är personer i tjänstemannapositioner som har många arbetsuppgifter att ta itu med, säger Alexander Rozental. Han är psykolog på Psykologfabriken.
– De kan ha flytande deadlines eller en chef som inte ger tydliga direktiv. Då är det lättare att skjuta upp saker.
För dem kan det underlätta att sätta upp tydliga deadlines och smarta mål.
Alexander Rozental har fem kriterier för ett bra mål.
– Det ska vara specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbundet.
Stora projekt som har mål som ligger längre fram i tiden måste brytas ned i tydliga delmål.
– Har man inte bra delmål med konkreta steg så kan det kännas övermäktigt att ta itu med. Forskning har visat att om man bara ser en stor uppgift framför sig har man sämre problemlösningsförmåga.
Belöningssystemet är en annan orsak till varför saker inte blir gjorda i tid.
– Om belöningen ligger för långt fram, kanske en vecka eller månad, är det inte lika sannolikt att man tar itu med det som behöver göras. Är man en impulsiv person som gärna vill ha allt på en gång är det lättare att fly till snabbare belöningar, som Facebook eller ett snack med kollegan.
Men sådana distraktioner kan vara förödande för koncentrationen och göra det svårt att få uppgiften klar. Uppskjutarsjukan kan också få andra konsekvenser.
– Man kan få reprimander från chefen och riskera sin anställning om man inte lämnar in uppgiften i tid. Om man gör allt i sista stund så blir man lätt stressad och ångestfylld. Det blir en psykisk påfrestning.
Uppskjutarsjukan kan också få konsekvenser för privatlivet. De som skjuter upp saker på jobbet gör det ofta också i privatlivet.
– Man kan få sociala problem om man inte gör som man lovat. Folk blir besvikna. Man kan också få ekonomiska problem om man inte har betalat räkningarna i tid, säger Alexander Rozental.
Lotta Abrahamssons tips för att bota uppskjutarsjukan
- Hitta det som gnager – och gör något åt det! Notera hur länge du skjutit på saken, beräkna hur lång tid det tar dig att utföra uppgiften. Troligen har du slösat tid på att bara låta saken ligga. Är det värt det?
- Känns det för stort att ta itu med? Gör det bit för bit.
- Känns det för smått att ta itu med? Om det bara tar 2–3 minuter att göra – gör det genast.
- Muta dig själv, skapa en rolig rutin. Samla alla små och trista uppgifter och gör dem i ett svep. Unna dig en bit choklad, sätt på fin musik och gör det tråkiga till något skönt och trivsamt.
- Minska de störande avbrotten och gör upp med nåbarhetsnojan. Stäng av mobilen vissa tider och bestäm när mejlen ska kollas. Stäng av plingandet i datorn och mobilen.
Alexander Rozentals tips för att bota uppskjutarsjukan
- Minska distraktionerna. Säg till kolleger som stör eller lyssna på musik för att stänga ute störande oljud, särskilt om du sitter i ett öppet kontorslandskap. Eller sätt dig på en annan plats.
- Sitt inte och jobba i timmar, vi behöver pauser. Bryt upp arbetstiden i 30-minuterspass, ta luft, drick vatten eller belöna dig med en fika.
- Schemalägg facebookandet och läs mejlen på fasta tider, förslagsvis på morgonen, vid lunchen och innan hemgång.
- Se till att ha tydliga och fasta deadlines.
- Bryt ned stora mål som ligger längre bort i tiden till konkreta och nåbara delmål.
