Hbtq-frågor får ta större plats
För några år sedan startade några anställda vid Kriminalvården en hbtq-förening. Nu är myndighetens utbildningsenhet hbtq-certifierad. »Det har skett parallellt, men visst har föreningen haft en betydelse«, säger Patrik Scherman, ordförande.
Den ideella föreningen startades av medarbetare som märkt att de fick problem när kolleger identifierade dem som hbtq-personer, det vill säga homo- och bisexuella, trans- och queerpersoner.
– Det är okej att du är homosexuell, men ligg lågt med det i arbetslaget, kunde man få höra, säger Patrik Scherman.
Ledamöter i föreningen har sedan starten fungerat som ett stöd för enskilda som hört av sig, och föreningen har även tagit fram ett utbildningsmaterial. Så sent som för några månader sedan var Patrik Scherman på häktet i Huddinge och föreläste.
Han berättar att det finns hbtq-personer även bland intagna som inte vågar vara öppna med det, för att de inte känner sig trygga med personalen.
– Som kriminalvårdare kan man tycka att det är problematiskt att få in en öppet homosexuell klient för att man är rädd att den intagne ska fara illa i mötet med andra intagna. Det kan ske och det bör vi vara vaksamma på, men det finns avdelningar där det fungerar bra och där personalens trygghet i hbtq-frågor är en framgångsfaktor.
Allt har dock inte varit en dans på rosor. Engagemanget i föreningen har minskat, vilket delvis förklaras av att arbetet varit ideellt, berättar Patrik Scherman. Men han tror ändå att föreningens blotta existens haft betydelse och fungerat pådrivande på myndigheten.
Föreningen har också på olika sätt deltagit i arbetet med att ta fram en hbtq-strategi.
– I det stora hela handlar det om att ett hbtq-perspektiv ska genomsyra verksamheten. Myndigheten behöver se över allt – från arbetsrutiner, som hur man bemöter intagna transpersoner på ett icke godtyckligt sätt, till att utbilda chefer i hur man hanterar någon som drar ett bögskämt.
Patrik Scherman hoppas att hbtq-strategin kommer att resultera i att föreningen kan få ekonomiskt stöd och att årsmötet i maj kommer att locka fler aktiva till föreningen.
– Vi har tagit steg framåt, men ett förebyggande arbete tar inte slut. Det är något som ständigt bör hållas levande, säger han.
För Kriminalvården är det viktigt att vara en myndighet som är inkluderande, säger Martin Klaar, chef för kompetensförsörjningsenheten.
I mars blev enheten hbtq-certifierad i RFSLs regi.
– Vi jobbar med utbildning av medarbetare men vi är övertygande om att det i nästa led kommer att märkas skillnad även för intagna.
En del i certifieringsarbetet har varit att arbeta fram en handlingsplan med en rad aktiviteter.
– I planen finns olika aktiviteter listade, som exempelvis att ta fram en e-utbildning för alla anställda, men också att hbtq-perspektivet ska finnas med än mer tydligt i våra utbildningar, säger Martin Klaar.
