Joel Degols i STs avdelnings­styrelse ser positivt på det lokala avtalet om extra semester. Natalie Verständig Axelius uppskattar möjligheten till extra semester efter att ett projekt är avslutat. ”Det kan bli intensivt i slutet av ett projekt”, säger hon.
Bild: Martin Stenmark
Joel Degols i STs avdelnings­styrelse ser positivt på det lokala avtalet om extra semester. Natalie Verständig Axelius uppskattar möjligheten till extra semester efter att ett projekt är avslutat. ”Det kan bli intensivt i slutet av ett projekt”, säger hon.

De har bytt övertid mot extra semester

SÅ GJORDE VI: STATSKONTORET2024-06-27

Statskontoret har tagit bort övertidsersättningen och kompenserar i stället de anställda med sju dagars extra semester. Både fack och arbetsgivare är nöjda med lösningen. ”Det är bra att kunna ta lite semester mellan två projekt”, säger ST-medlemmen Natalie Verständig Axelius.

Modellen med byte av övertid mot semester är ingen nyhet på Statskontoret. Tvärtom har den varit i kraft så länge att ingen riktigt minns när den infördes.

– Men jag har sett att frågan nämns i ett protokoll från 1997, säger Erik Nyberg, utredningschef och ställföreträdande generaldirektör.

Själv började han på Statskontoret 2006. Enligt honom har ingen av de generaldirektörer som styrt myndigheten sedan dess ifrågasatt eller lyft frågan om att ändra i den lokala överenskommelsen.

Han ser många fördelar med modellen – bland annat att kostnaderna för övertidsersättning försvinner, liksom den administrativa hanteringen.

– I projektorganisationer är det inte ovanligt att man bygger berg av flex och övertid som sedan ska ersättas, men här finns inga incitament för att jobba dygnet runt. I stället handlar det om att planera sitt arbete och jobba i jämn takt.

Det är också positivt för arbetsmiljön och de anställdas hälsa, menar Erik Nyberg. Visserligen kan arbetsbelastningen ändå öka inför en deadline eller andra arbetstoppar, men då kan man ta ut några semesterdagar efteråt och återhämta sig.

En som har gjort det är ST-medlemmen Natalie Verständig Axelius.

– Vi har en bra kultur och en god balans mellan arbete och fritid, men det kan bli intensivt i slutet av ett projekt. Det är lätt att planera in en ledighet efteråt, eftersom vi har förutbestämda datum för avrapportering av regeringsuppdrag, säger hon.

Avsaknaden av övertidsrapportering kan innebära att det blir mindre transparent hur mycket medarbetarna arbetar, konstaterar Erik Nyberg. Därför är det viktigt att cheferna har god inblick i hur medarbetarna har det, understryker han.

– Vi arbetar mycket med närvarande ledarskap, särskilt i slutet av projekt. Jag har regelbundna avstämningar, och vid behov justerar vi bemanningen i olika projekt.

Joel Degols i STs avdelningsstyrelse på myndigheten är också nöjd med den lokala lösningen, som uppfattas som en generös förmån i avtalet.

– Det är väl inte så att man söker sig hit bara för de extra semesterdagarna, men det är en förmån som kan bidra till att locka kompetens. Just nu finns en viss oro för att villkoren kan komma att ändras om vi blir sammanslagna med Ekonomistyrningsverket, säger han.

Frågan om en sammanslagning av de två myndigheterna är för närvarande under beredning i Regeringskansliet.

I likhet med Erik Nyberg ser Joel Degols en viss risk att friheten i arbetet kan leda till att vissa arbetar för mycket, liksom att krav och förväntningar blir otydliga.

– Men de flesta anser att fördelarna överväger. Och våra medarbetarenkäter visar att det är relativt få som anser sig ha för hög arbetsbelastning i jämförelse med andra arbetsplatser, säger han.

Arbetsmiljön är ett delat ansvar, påpekar Joel Degols.

– Som individ måste man signalera om man har en för stor arbetsbörda, och cheferna har ett ansvar att vara lyhörda och öppna för att ta emot sådana signaler.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA