Så fungerar sjukförsäkringen
I somras genomfördes stora förändringar i sjukförsäkringen, med hårdare krav på de sjuka. Men reglerna har också blivit mer komplicerade. ST Press presenterar en guide för alla som irrar i försäkringsdjungeln.
Regeringens syfte med regeländringarna har framför allt varit att komma åt de långa sjukskrivningarna. Man har infört vad man kallar en rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter då man bedömer arbetsförmågan. Det första tillfället ska inträffa efter två veckors sjukdom, då sjuklönen från arbetsgivaren växlas mot sjukpenning från Försäkringskassan.
Men det här är de regler som gäller från dag 1:
Första sjukdagen
Den första sjukdagen är en karensdag, som man inte får ersättning för. Vissa undantag finns: den som lider av migrän, allergier eller andra ofta återkommande sjukdomar kan ansöka hos Försäkringskassan om att slippa karensdagen. Då betalar arbetsgivaren sjuklön, och får i sin tur ersättning från kassan.
Dag 2–14
Arbetsgivaren betalar sjuklön, som är 80 procent av lönen. Efter en veckas sjukskrivning krävs läkarintyg.
Dag 15–90
Försäkringskassan står för sjukpenning, som ger 80 procent av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp (motsvarande cirka 25 600 kronor i månadslön 2008). Man kan få ett tillägg genom avtal. Avtalen för statliga myndigheter och affärsverk ger ytterligare 10 procent av lönen dag 15–90, och mer för dem med hög lön.
Thomas Åding, som sitter i STs avdelningsstyrelse inom Försäkringskassan, rekommenderar sjukskrivna att så snabbt som möjligt försöka få till stånd ett möte med kassan, även om man inte känner sig redo att gå tillbaka till arbetet.
– Man ska vara medveten om att Försäkringskassan i praktiken inte hinner arbeta aktivt med alla sjukfall. Då tickar dagarna i väg för de andra.
Dag 91–180
Under den här perioden ska den anställde, arbetsgivaren och Försäkringskassan undersöka om det finns andra möjliga arbetsuppgifter på arbetsplatsen.
Eftersom man lägger samman den pågående sjukskrivningen med tidigare sjukperioder (se faktaruta om ramtid) kan frågan om omplacering i vissa fall komma upp ganska snabbt.
Från dag 90 har den sjuke rätt att söka tjänstledigt för att pröva ett annat arbete.
Övergångsregler innebär att dessa krav börjar gälla 1 oktober för alla som då varit sjukskrivna i minst tre månader.
Dag 181–364
Efter 180 dagars sjukskrivning gör Försäkringskassan en ny bedömning:
- Om det är mycket troligt att du i sinom tid kan återgå till jobb hos din nuvarande arbetsgivare har du rätt till fortsatt sjukpenning. Ersättningen är även nu 80 procent av lönen.
- Om du inte klarar något arbete över huvud taget får du också fortsatt sjukpenning.
- Om Försäkringskassan däremot bedömer att det finns något annat arbete som du kan klara har du inte längre rätt till sjukpenning. Bedömningen görs mot hela arbetsmarknaden, inom alla tänkbara yrken och på alla orter i landet. Eftersom den som hamnar i denna situation då varken har lön eller sjukpenning att leva på kan det bli nödvändigt att säga upp sig för att få arbetslöshetsersättning. Medlemmar i a-kassan har då 52 dagars karenstid. Det ekonomiskt minst dåliga alternativet i det läget är att be arbetsgivaren om att bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Då är karenstiden i a-kassan endast sju dagar.
Dessa nya regler kommer i praktiken att gälla från 1 januari 2009, för dem som då varit sjuka i minst 180 dagar.
Dag 365–
Efter 364 dagars sjukskrivning, inom en ramtid på 450 dagar (se faktaruta), upphör rätten till ordinarie sjukpenning.
Den som fortfarande inte kan arbeta får ansöka om förlängd sjukpenning eller fortsatt sjukpenning.
- Förlängd sjukpenning kan man få maximalt 550 dagar, ett och ett halvt år. Ersättningsnivån är 75 procent.
- Fortsatt sjukpenning ger ersättning med 80 procent av lönen och har ingen begränsning i tiden. Men den ges bara vid mycket allvarliga sjukdomar, exempelvis vissa tumörsjukdomar och neurologiska sjukdomar som ALS.
I båda fallen kan man få ett tillägg genom fackliga avtal eller privata försäkringar.
Tills vidare får i princip alla automatiskt förlängd sjukpenning. Men från 1 oktober krävs ansökan, och senast från 1 januari ska Försäkringskassan pröva arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden innan den fattar beslut. Den som bedöms kunna klara något arbete ska inte få förlängd sjukpenning. Det kan till exempel gälla en person som stått länge i kö för operation, i det fall kassan bedömer att man kan klara ett annat arbete. Försäkringskassan räknar med att omkring 20 000 personer kommer att utförsäkras.
STs Thomas Åding råder långtidssjuka att först ansöka om förlängd sjukpenning. Därefter kan man skaffa läkarintyg och försöka få fortsatt sjukpenning.
Efter tolv månaders sjukskrivning ska den sjuke se till att arbetsgivaren lämnar ett så kallat utlåtande om möjligheterna för återgång i jobb på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren anser att det inte går, måste denne visa att man gjort allt som krävs. Det kan vara att undersöka alternativa sysslor eller anpassningar av arbetsplatsen.
Sjukersättning (förtidspension)
Även för sjukersättning – tidigare kallad förtidspension – gäller nya regler sedan 1 juli. Den tidsbegränsade sjukersättningen har slopats, men övergångsregler gör att man ändå kan bevilja ytterligare perioder de närmaste åren.
Kraven för att beviljas ordinarie sjukersättning har skärpts. Det måste handla om en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan, och alla rehabiliteringsmöjligheter ska vara uttömda. Försäkringskassan får numera inte heller ta hänsyn till »särskilda skäl« såsom ålder, utbildning eller bosättningsort.
Thomas Åding framhåller att de nya, skarpa tidsgränserna också innebär nya krav på de lokala facken att ha kontakt med sjukskrivna medlemmar och stötta dem gentemot arbetsgivaren.
– Det gäller att det kommer fram en planering för rehabilitering eller ett underlag för att visa att personen inte kan komma tillbaka, så man inte står utan ersättning efter ett och ett halvt år.
Ramtid
Ramtid är en period på 450 dagar, som räknas bakåt från första sjukdagen i den långa sjukperioden. Man får ha sjukpenning högst 364 dagar under de 450 dagarna. Beräkningen går till så att man för varje ny sjukdag tittar 450 dagar bakåt, och räknar med dagarna från alla sjukfall som är längre än sjuklöneperioden på 14 dagar.
