Vanlig miss är värre än slarvfel i jobbansökan
Slarvfel i jobbansökan behöver inte innebära någon katastrof, men kan lätt undvikas. En annan vanlig miss är dock ett större hot mot dina chanser att få jobbet.
Just när du har skickat in din jobbansökan ser du det. ”Jag är mycket noggran”, står det ju! Ett årtal i ditt cv är också uppenbart fel. Fast värst är att du glömt ändra i ett stycke som du har kopierat från en tidigare ansökan. Du är ”mycket intresserad av tjänsten på X-myndigheten” – i din ansökan till Y-verket!
Rekryterare som dagligen läser jobbansökningar ser ofta den här typen av misstag.
– Eftersom vi hanterar så många ser man det hela tiden. Det är en väldig skillnad på kvaliteten på ansökningarna, säger Viveka Brynbo, HR-specialist som jobbar med rekrytering för Skatteverket, Valmyndigheten och Kronofogdemyndigheten.
Man skulle kunna tro att alla fel i exemplet direkt sänker chansen att kallas till intervju. Så behöver det dock inte vara – i alla fall inte om du sökt jobb inom staten.
– Noggrannhet är förstås en viktig parameter för alla tjänster i en myndighet. Men det kan finnas olika anledningar till felen, och det vi ska bedöma är den sökandes förtjänst och skicklighet för tjänsten, utifrån de krav vi ställt i annonsen. Och vi försöker vara så neutrala vi kan, säger Viveka Brynbo.
Många myndigheter har helt skippat det personliga brevet i sina rekryteringar. Det ger sällan någon relevant information om den sökandes förtjänst och skicklighet för tjänsten. Dessutom anses det öka risken för diskriminering.
– Vi är inte intresserade av vad man gör på fritiden, vem man är gift med eller vad katten heter. Det är helt ovidkommande, säger Martin Brorsson, tillförordnad gruppchef för rekrytering och bemanning på Polismyndigheten.
Risken att klanta till det i sin ansökan kvarstår ändå, inte minst i svaren på urvalsfrågorna i de rekryteringsverktyg som blivit allt vanligare. Och när ”mycket god förmåga att formulera sig i tal och skrift” är en efterfrågad kompetens kan språk- och slarvfel bli ett större problem. Det gäller främst tjänster där skrivande i olika former är en viktig del av jobbet. Men inte ens då behöver slarvet innebära någon katastrof. De kvalifikationer och erfarenheter som redovisas i ansökan väger tyngre.
– Ansökan är bara biljetten till en intervju. Sedan är intervjun, arbetsprover och tester mer avgörande, säger Martin Brorsson.
Betydligt värre än slarvfelen är en annan vanligt förekommande miss, enligt de rekryterare som Publikt talat med. Många jobbsökare lyckas inte på ett tydligt sätt göra klart att de uppfyller de krav som ställs. Kan man inte visa det är chanserna definitivt körda.
– Så läs annonsen noga, se vad som efterfrågas och ha fokus på att beskriva dina kvalifikationer så tydligt som möjligt, säger Linda Lagerstrand, senior rekryteringspartner på Arbetsförmedlingen.
Du bör också svara utförligt på urvalsfrågorna, framhåller Viveka Brynbo.
– Skriv inte bara ”se CV, se CV”, utan lägg ned tid på att formulera tydliga och konkreta svar, säger hon.
Viveka Brynbo brukar ge rådet att ”söka färre jobb och göra det bättre”. Ansökan får inte kännas slentrianmässig och gjord i brådrasket.
– Det märks när man är mån om sin ansökan. Det lyser igenom.
Ett begripligt språk är viktigt när kvalifikationerna ska lyftas fram. Rekryterarnas råd är att låta någon annan läsa det du skrivit innan du skickar in din ansökan. Är texten lättläst, går allt att förstå? Det kan vara svårt att bedöma själv, medan nya friska ögon snabbt ser oklarheter och slarvfel.
– Låt också personen läsa annonsen och bedöma hur din ansökan hänger ihop med den, säger Linda Lagerstrand.
När du själv korrekturläser, ta det lugnt och metodiskt, råder Martin Brorsson. Är det rätt mottagare? Stämmer årtalen? Har bokstäver kastats om? Och viktigast: hur har jag beskrivit de kvalifikationer som efterfrågas?
Att låta en AI-tjänst som Chat GPT skriva svar på urvalsfrågor – eller ett personligt brev om det efterfrågas – är inget han rekommenderar.
– AI-svaren blir väldigt allmänna. De är rättstavade och korrekta, men innehållsmässigt kan de bli väldigt konstiga. Det blir många allmänna floskler.
Alltför generellt skrivna ansökningar, även de som skrivits av de sökande själva, tycker han är mer problematiska än sådana som har stav- och slarvfel.
– De lyfter inte fram vad som efterfrågas i annonsen. Man har inte analyserat vilka krav vi har och hur man själv uppfyller dem. Då är chansen att bli kallad till intervju inte stor, säger Martin Brorsson.
För den som söker jobb i privat sektor kan slarv vara mer känsligt. Där kan intresse och engagemang för tjänsten spela större roll än i myndigheternas rekrytering. Och rekryterarna får faktiskt titta på vilket helhetsintryck en ansökan ger.
– Ska man vara krass kan det vara viktigare att undvika slarvfel i ansökningar till privata företag, säger Johanna Sörell, senior rekryteringskonsult på Academic Work.
Men enstaka slarvfel sänker inte en sökandes chanser, understryker hon. Erfarenheter, tester och arbetsprover har större betydelse.
– Det finns ingen vetenskaplig koppling mellan hur du har skrivit ditt cv eller personliga brev och hur du kommer att prestera på arbetet. Men det är klart att en slarvig ansökan påverkar helhetsintrycket, säger hon.
Den som inte korrekturläst sitt cv och brev, stavar företagsnamnet fel eller har en partybild som porträttfoto löper därför större risk att sorteras bort.
– Om man ska ha ett foto i sitt cv eller inte väljer man själv, men om man har det bör bilden vara professionell. Annars är det bättre utan, säger Johanna Sörell.
Så kvalitetssäkrar du din jobbansökan
- Läs jobbannonsen noga.
- Fokusera på att beskriva hur du uppfyller de krav som efterfrågas.
- Svara utförligt på urvalsfrågorna i rekryteringsverktyget, hänvisa inte till ditt cv.
- Korrekturläs din ansökan lugnt och metodiskt.
- Låt gärna någon annan läsa det du skrivit.
- Om du söker flera jobb, dubbelkolla alltid att du skickar rätt ansökan.
